i de Gotha förekommande felaktiga uppgifter in galunda äro nya, utan härstamma från d föregående editioner, hvilka, enligt hvad nu mera är upplyst, blifvit redigerade med officiel biträde af härvarande k. utrikes-departement Att emellertid de i förra editionerna befintlige fel ingalunda emanerat från k. utrikes-depar tementet, är ins. lika villig att antaga, son han är benägen att bevisa, det sista editionen missledande uppgifter icke äro att tillskrifv: Almanachans korrespondent. Naturligtvis kan ingen åläggas ansvarighe för ett meddelande, som icke ordagrannt åter gifves. I den händelse att k. utrikes-departemen: tets uppgifter blifvit af redaktionen med like liten urskillning censurerade som underteck: nads, så är i sanning mindre underligt att der svensk-norska afdelningen alltid befunnit sig i ett så underhaltigt skick. Ins. medgifver visserligen att allmänheter satnolikt föga intresserar sig för körrespon deritens manuskript, utan båller sig till Alma nachan sådan den är. Men enär korresp blifvit uppfordrad att förklara sig, anser har det vara sin rättighet att blifva hörd, och få på samma gång tillfälle att lemna ett bidrag till de kritiker 1 detalj, som från så mång: båll och med så mycken framgång blifvi gjorda. Beträftande planen för uppställningen a den diplomatiska afdelvingen, hade korresp uppfört samtlige embetsverk, stater och kåre under de resp. departementer, hvarunder de höra, Denna plan, utan tvivel den redigaste som kunnat antagas, har dock, emedan der åsyftade en förändring, blifvit af red. förka: stad; och planen är i följd derat lika osammanhängande i den sist utkomna som i de föregående editionerna, Vid närmare granskning af detaljerna be. finnes att manuskriptet undergått en mängd förändringar, hvaraf insa anhåller att få fästa uppmärksamheten på följande, i den ordning de i Almanachan törekom Wa: : Sidan 828. Främste ledimoten af statsrådet kallas helt enkelt, likson i föregående editioner, ministre de la justive? i stället för ?ministre dtat et de la justices Excellenstiteln, ena förnamnet och utnän 1ningsdatum äro utelemnade. Andre ledamoten af statsrådet benämnes såsom i föregående editioner ?min. istre des affaires etrangeres? i st. f. ?ministre .Vetat et des affaires etrangöres, I st. f.excelle 08 och grefve benämnes hr statsministern fortfarande kammarherre och baron. A Tredje ledamoten af statsrådet kallas der. mot både kammarherre och grefve. Den förstnämnde af dessa titlar bar genom redaktionens slarf sannolikt blifvit dittransporterad från chefen för ecklesiastikdepartementet, den sednare från statsministern för utrikesärendena. Sid.829. Chefen för landtförsvarsdepartementet benämnes, liksom i föregående edition, friberre?, men har blifvit beröfvad sina förnamn, hvaremot hr statsrådets namn och titlar sid. 832 alldeles riktigt upptagas. Att en större fullständighet blifvit egnad k. utrikes-dep:s embetspersonal, är i enlighet med Almanachans plan att åt de diplomatiska funktionärerna egna en jemförelsevis noggrannare uppmärksamhet. Att titel archiviste? blifvit af red. ändrad till ?arehives? och numererad samt innehafvaren uppförd bland afdelningscheferna, är icke korrespondentens fel. Landtoch sjöförsvarsdepartementenas expeditioner voro på helt annat sätt uppställda i. manuskriptet, t. ex. det sednare så här, i enlighet med de för öfrigt af Almanachan begagnade termer och den sammanträngda form, som alltid utmärker dess notiser: Bureaux du departement. 1) Expeditions—: Malcolm Gustave de Schantz, chef dexpeditiön (21 Sept. 1855). 2) Commandemenrts—: le capit. de la marine Jacques Emile Ekman, chef (31 Dec 1857). Sid. 830. Högsta domstolen benämnes ?cour supråme de justice? i st. f. tribunal supråme du royaume, under hvilken. sistnämnde titel nofrätterna (cours royales supårieures de justice) felaktigt rubriceras. . Ordföranderna i krigshofrätten och i sjöförsäkringsöfverrätten benämnas pråsidents? i st. f. presgants Tillf: presidenten i krigskollegium uppföres såsom ordinarie, utnämnd 1860 Xdå han beforIrades till general), oaktadt manuskriptetinnehöll att han sedan den 20 Maj 1844 varit tillf. resident. S Chefen? i förvaltningen af sjöärendena tillsodoräknas äfven titeln president. Öfverdirektörerna för landtmäterikontoret och styrelsen öfver vägoch vattenbyggnalerna benämnas endast ?directeurs? i st. f. lirecteurs en chef. .;, Cbefen? för statenssjernvägsbyggnader, som, ehuru icke representerande ett ordinarie emvetsverk, dock i anseende till uppdragets vigt lifvit, liksom tillfälliga institutioner i andra änder, i Almanachan upptågen, tituleras äfsenledes för directeur?. Öfverintendentsembetet har oaktadt sjelftändigt embetsverk blifvit uteslutet. Titeln ?gränd-maitre des postes? är från öregående editioner bibehållen i st. f. direceur-gneral des postes. Sid. 831. Ordföranden i sundbetskollegium enämnes ?president? i st. f. pråseant. Öfverståthållarens samt landshöfdingens på sotland innehafvande militärgrader äro utelutna. ; Oaktadt de öfrige hrr landshöfdingars hofsharger och förut innehafde militärgrader — le sednare dock med uteslutande af tillägget en retraite? — blifvit upptagna, hafva dock andshöfdingarne i Upsala öch Stockholm blifit beröfvade nämnde titlar. Sid. 833. Förste adjutanterna hos H. M:t). onungen äro bär uppförde bland hofembena i st. f. att erbålla en särskild rubrik. !