Aftonbladet – 30 november 1860, sida 3

TATA TEG ASG Tie PAGrlg rr GAN MAMA AATVIGRGIASTAE bvarjebanda rykten i omlöpp om orsaken till hennes resa, Man tror nemligen, att hon har religionsskrupler på grund af kejsar Napoleons politik i afseende å påfven. Kardinal Morlotn, heter det i en korrespondens. från Paris, skall ha mycket inverkat på kejsarinnans sinnesstämning och öfvertalat henne till e ;resa. Före sin äfresa skall hön, enligt hvad som påstås, egenbändigt ba skrifvit till påfven ett mycket märkvärdigt bref. Det tros, att kejsaren kommer att hemta henne i England och ledsaga henne tillbaka till Paris. TYSKLAND. De nyss samlade ständerna i Kurhessen ha beslutat förklara sig inkompetenta, emedan de ej äro valda i enlighet med 1831 års konstitution, söm enligt deras enhälliga åsigt är den enda lagliga, utan efter en i år af kurfursten oktrojerad. Inkompetersförklaringen skall ske på det sättet, att en ledamot väcker motion öm en adress till regenten med begäran om återställande ef 1831 års konstitution. Innan det kommer till diskussion bärom skall, på förslag af en annan ledamot, beslutas att ständerna ej skola företaga något ärende innan Å de erbållit svar på sin adress. : Vinner petitionen gehör, såmåste den nuvarande kammaren upplösas och en annat sammankällas. vald enligt 1831 eller 1849 års konstitution; blir den icke besvarad eller förkastad, så inträder det förenämnda inkompetenstillståndet doch kammaren förklarar sig blott vära en samling af betrodda mänx, Till bevis på huru äfven de materiella intressena vanvårdas i Hessen, anföres att i den vigtigaste industristaden, Hanau, bar regeringen ej medgifvit öppnandet af någon telegrafförbindelse med andra platser. En af Baierns förstå statsmän, f.d. konseljpresident och envoy i Paris, ledamot af rikskammaren, med de högsta värdigheter vid hofvet och öfversållad med ordnar, furst Ludvig von Oettingen-Walenstein, berättas ba rymt ur landet, sedan det blifvit omtalad: att han, i följd af långvarig penningförlägenhet, begått åtminstone fyra bedrägerier. En annan tidning söger, att-han icke-rymt, men! att-det i allt-falb står illa till. Å : Den äldste suverän 17 Europa näst konun-: gen af Wiärtemberg, fursten af SchaumiburgLippe, bar aflidit vid 76 års ålder. Till det stora kustbefästningsförslag, som är å bane iPreusseny; hörer anläggandet af en örlogshamin å Riögen, flottans förökande oeh anläggande af en strategisk jernbana melJan Stralsund och Berlin. Kostnaden beräknas till 23 millioner tbaler. Men krigsoch ;nansministrarne sätta sig emot begärandet af denna sumiha hosdö nästsammanträdande käthrarne, deh förre emedan han fruktar att åå få desto mindre till armeen, den sednäre emedan Han icke vet några tillgångar. : ÖSTERRIKE. Undersökning har öppnats rörande förvaltvingen af.två hospitaler. Vid det ena, som styres af de -gråa systrarnes samfund, ha de sjuka fått dålig kost och-skötsel; vid det andra, som står under den kristliga kärlekens fystrar,, håfva dessa mycket ömildt uppskörut staten på penningar. : ITALIEN. Uti Neapel var man sysselsatt med föroeredelserna till den storartade festen för Victor Emanuel. På Toledogatan uppresas bildstoder, föreställånde 100 italienska städer, hväribland äfven Rom, Venedig och Mantua, hvilka alla mot den infågande kohungen framhålla kronor och trefärgade fanor. På Largo Carita bar man, på en 30 fot hög sockel, uppfört en kolossal bildstod, föreställande Napöleon III; i Uti en korrespondens från Neapel till Journal des Debats, berättas följande om de reaktionära rörelserna i förstaden Borgo San Antonio: En prest från San Giovanni a Reduzzio tågade genom förstaden Borgo San Antonio, åtföljd af en skara lazzaroner och qvinnor, ropande: Lefve Victor Emanuel, hvilken utfärdat ett dekret, som åter tppsätter Franz II på Neapels tron!s Lazzaronerna nedryckte derefter de trefärgade fanorpa, uppsatte-i deras ställe den hvita fanan med-bourbonska vapnet samt sönderslogo de lampor, som voro bestämda för den stora staden Neapels fest för Victor Emanuel. Men nätionalJa sardet förstod sig ej på skämt. Omkring 50 nvinnor och lika många lazzaroner blefvochäktrade tillika med den prest, som anförde bo1; pen. Äfven upproret uti Fuori-Grotta vid. Neapel hade samma syfte och ett lika ömkigt slut. w : Terracinas besättande genom fransmännen har väckt stort uppseende, såsom en yttring af den nyare franska politken uti Italien och såsom motstycke till amiral Le Barbier de Tians uppträdande utanför Gaöta. För att unna med framgång belägra Gaöta var det ör sardinarne af vigt att ej låta Terracina alla uti bourbonernas händer. En hel neaoolitansk ärmekårs intågande på Kyrkostatens område synes hafva varit beräknad på att göra n diverston uti Patrimonium Petri. Särdinarne -tkade derföre på ått få besätta Terracina, nen general Göyon satte sig deremot. Sariinarne föreslogo då att staden skulle få er ransk-piemontesisk besättning, bestående af ka stort antal fransmän och sardinare, men seneral Goyon ville icke ens gå in härpå, utan åt besätta Terracina med franska trupper. Independance Belge anser franske generaen genom denna åtgärd hafva gynnat konung Frans, emedan Gaöta kan från Terratina fortfarande förses med lifsmedel och ammunition. Goyon Bar äfven afslagit general Cialdinis yrkande, att de i Kyrköstaten afväpnade neapolitanska truppernas Vapen och antrå förråder måtte utlemnas till de sardinska myndigheterna. Den franske befälhafvaren bar förklarat, att då Vietor Emanuels regering 1 Neapel ej vore erkänd, så hade densamma ingen rättighet att utbekomma ifrågavarande krigsmateriel. Sardinarne fästa mindre vigt vid besittningen af dessa vapen, än dervid att ve icke måtte komma att begagnas till förlängande åf strideff Uti Gaöta; så mycket mera ST FST TD bee et JAG I FU RE SV. SA IE