Majsolen sken så blid, så leende ned öfver Stockholm och dess sköna omgifning. Till Djurgården, till Djurgården! tyckes bvarje flägt bviska; men det var icke dit man den aftonen begaf sig; utan man troppade af till kongliga teatern, för att i den af folk fullproppade salongen för första gången höra madame Dorbino; försmäktande af värma och förtjusning under det fruntimmerna vandra upp för. att intaga sina platser, dröjde herrarne ännu utanför teaterhuset, stående i grupper, mönstrande dem som anlände till aftonens spektakel. : : Uti förstugan åt Jakobstorg finna vi några unga. män, hvaribland en som utmärkte si genom sitt fria och öppna utseende. Den me afsigt vårdslöst knutna halsduken, de nedfällda fadermördarne, de yfviga polisongerna, och det hurtiga i hans hela yttre gaf tillkänna, att han icke förslösat sin tid och sitt lif på all den uselbet hvarmed garnisonsofficerarne bruka förströ sig. Nå, kära Aberney,, yttrade en af herrarna i gruppen, en lång, rak och väl uppstoppad gardeslöjtnant, det var något ovanligt att se dig. Du är som du icke fanns till., Han finnes icke heller tillv, inföll en annan, ty han är kär, den olycksfogeln Är jag kär? frågade Tage och rodnade emot sin vilja. .Du tror kanske ätt man icke har reda på dig, derföre att du de sednare veckorna dragit dig undan och lefver som en eremit; men du bedrager dig. Vi veta alla att du är förälskad i...... Canitz afbröt en af herrarne, och helsade på denne, som helt hastigt passerade förbi. E Han är äfven här i afton. Madame Dor(nos: namn har således väckt till lif dem som döda voro.n s