icke är ett verkligt uttryck af folkets vilja att i samband med sin styrelse gå framåt i alla riktningar, och yttrar till slut: Folket skall med oro och missbelåtenhet åse ståndsoch klassväldets eviga strider, draga sina bördor med missto, att de kunde vara lättare: och rättvisare fördelade, samt misströsta att mågonsin se sina angelägenheter vårdade, sina lagar och samhällsinrättningar förbättrade... Om någon gång en eller annan sak af vigt, genom det allmänna tänke-, sättets tillfälliga inflytande, kunde genomföras, skall man under ett sådant Millstånd icke väl se början dermed gjord, förrän reaktionen står färdig alt med några ståndsiotressens biträde förrycka den. — Med ett ord: ingenutsigt finnes, att landets framtid kan i verkligheten blifva mera hoppfull, att folkets ställniog skall blifvå förbättrad eller dess frihet lyckligt riktad till verksambet och sedlighet. Mycket — ofanlitgt mycket mer vore att säga, för att visa nödvändigheten och, vi våga påstå, den fosterländska. pligten för landets regering att framstå för en tidsenlig och grundlig representätionsförändring. Men detta må vära nog, då säkerligen vid skildringen af äfven det nyss afslutade riksmötet man skall finna nya bevis för alla de brister, som gamla tiderna eljest redan mer än tillräckligt visat i våra representiva former. Vi sluta säledes -.med--den önskan, att borgareoch; bondeståndens vid denva riksdag till Kongl. Maj:t ingifna ansökningar om erhållande af proposition till rikets ständer till förbättring i representationssättet måtte vinna tillbörligt afseende; men om ej, icke misströstande att ju en gång tidens fordringar och förhållandenas makt skall göra slut på riknöjdheten och motviljan.s — Hallandsposten yttrar i en varmt skrifven uppsats: ra . Ötvertygelsen om behofvet, ja nödvändigheten, af en representationsförändring är nu så allmän, att om; för utrönande häraf, en allmän folkomröstning anställdes, så skulle, såsom en af våra kolleger. uttrycker sig, af millioner knappast 1000 vara af motsatt tanka. Då nu de folkvalda stånden, genom sitt upp: irädande i riksdagens sista timma med sina petitionertill K. M:t,.i fråga om reform i denna nationers lifsfråga, liksom i ett testamente: från 1860 ärs riksmöte till svenska folket öfverlemnat verkställigheten. af. frågans realiserande, är det ej för tidigt att densamma på nytt omfattas af nationen såsom den största och vigtigaste angelägenhet våra landsmän hafva för uppgift att bringa till lösning. För att för saken erhålla stödet af en kompakt folkopinion är. det nödvändigt, ja en tvingande nödvändighet, att-bilda reformsällskaper, så för städerna sora landsbygden. I främsta rummet, tillkommer det härvidlag representanterna i de båda stånden, somsutfärdat petitionerna, att hvar i sin stad kraftigt söka tillvägabringa dessa möten och må de derigenom gifva sina ord stöd af sina handlingar. ; Wenersborgs Tidning, som återger en af Aftonbladets uppsatser i ämnet, inleder döh med några instämmande: ord, samt finner Dagligt Allehandas försök att afleda intresset från .den vigtiga frågan genom att på dess bekostnad: framhålla. .de hvilande partiella grundlagsändringsförslagen, föga berömrd