SK RR TUR UED OT JONER TO Er småsinnets bemödandens Vida svårare impedimenter har den allsmäktiga tidsandan tr vägen röjt. Landsortspresson i represontationsfrågan. I en artikel med öfverskrift Hvilket är den ou. afslutade riksdagens vigtigaste resultat ? upptager Göteborgsposten frågan till ny granskning, och yttrar dervid: Om vi skulle .uppgifra hvilket af riksdagens resul: tater, som vi anse för det vigtigaste, så blefve dettz icke någon af dei frihetens och framåtskridandets intresse genomdrifna teformerna, huru gagneliga än dessa kunna vara för sig sjelfva betraktade, utan återuppyaknandet af det länge slumrande:intresset för den reform, som: med rätta blifvit kallad nationens lifsfråga. För detta återuppvaknarde tar man att tacka det sätt, hvarpå de tvenne privilegierade stånden i allmänhet bestridt sitt lagstiftarekall, det hårdnackade motstånd; som de. gjort så många tidsenliga och samhällsnyttiga reformförslag, den servila undfallenhet de visat den högsta viljans längst drifna fordringar, de af ståndåfördomarnas och ståndsintres senas otillbörliga öfvervigt vållade splittringarne mel lan stånden samt det — oaktadt den fermetå, att icke säga nonchalance, hvarmed, synnerligen mot slutet, många ärenden expedierades — mer än bjerta framträdandet af riksdagsmaskineriets otymplighet. Genom att till fullo ådagalägga sin inkompetens att osficiera såsom svenska folkets målsmän ha ständerna, boppas wi, mera befrämjat fosterlandets sanna bästa än till och med genom sitt beslut i kommunalfrågan, ty att detåteruppvaknade patriotiska nitet för en representationsreform skulle dunsta bort i blotta ord att det gamla orientaliskt fatalistiska föreställ ingssättet om omöjligheten att bli qvitt en representationsförfattning, i hvars bibehållande tvenne riksstånd äro intresserade, åter skall taga öfverhand, kunna vi knappast föreställa oss. Sedan förf. derefter erinrat om huru öfvertygelsen om vår nuvarande representationsförfattnings oförenlighet med landets sanna intressen blifvit allt allmännare och starkare samt visat den. verkliga betydelsen af. den historiska grundvålen, gom ifrarne för dess bibehållande anföra till ståndsdelningens försvar, fortsätter tidningen: Det är lätt, invänder någon måhända, att bryta stafven öfver ståndsrepresentationen, men hvad vill man sätta i stället för densamma. Ett medelvägsförslag sådant som det kungliga, hvilket under konung Oscars regering lopp af. den ministeriela sta peln, skulle säkerligen icke ha någon ulsigt att gå igenom, och man kan med temlig visshet förutsäga att det just i borgareståndet skulle möta det afgjordaste motstånd. Detta stånd låter icke nu nöja sig med det, som det antog för ett decennium tillbaka: Icke Keller torde man kunna vänta framgång för ett förslag, som inrymmer den gamla, representationens elerhenter jemte nya, i det den fördelar dem på olika kamrar. Enligt vår öfvertygelse, kan man endast försett i verkligt frisinnad anda affattadt och på samfällda val grundadt representationsförslag påräkna så allmänna och varma sympatier, att de priviligierade stånden genom folkopinionens påtryckning tvingas att uppgifva sin position och rymma fältet... Man talar om vigten af ett konserverande element i lagstiftande församlingar, och vi vilja icke bestrida densamma. Men må det tillåtas oss att erinra om att i hvarje svensk nationalförsamling, -om den blir grundad -på än så bred domokratisk basis, ett sådant element, och det ganska starkt, måste komma;att finnas, -Kärlekön för gamla lagar, institutioner och plägseder är ett af svenskens utmärktaste karaktersdrag. Endast då han blifvit. djupt öfvertygad om att de äro dåliga, söker han bli dem qvitt;men dessförinnan :ser han helst att allt: blir som det var i fars och farfars tid... Han saknar alla revolutionära tendenser, är långmodig och konungsk nästan till öfverdrift, och slår först när landet är nära sin undergång in på revolutionär väg. Dessutom står svenska folket på en högre kulturgrad än de flesta andra europeiska nationer. Skulle det då: vara vådligt att gifva detta folk en representationsförfattning besägtad med dem, som burit så goda frukter för dess begge brödrafolk ? Sölvesborgsposten Har äfven, såsom vi i går omnämnde, en längre artikel I ämnet. . Tidningen erinrar der om 1809 års konstitutionsutskotts förkastelse af ståndsfördelningen, om. de privilegierade ståndens sega fastbållande vid sina från medeltidens feodalinrättningar qvarstående eller på gammal katolsk kyrkomyndighet grundade: företrädesrättrgheer., Visar, att fäderneslandet ej kan. hoppas någon verkligt fortgående. utveckling af naionens krafter, så länge dess representation MARE CDn are sek SIE