Aftonbladet – 21 november 1860, sida 3

TTT, UAE UERRTSTUTERRME TILA; VETE 0 SPE Ferrigni och Carraciolo hafva blifvit utnämnde till statsråd utan portfölj. Ståthållarskapets sekreterare är Borgbi. Till polispresident ha: br de Blasis och till marinminister amira! Persano blifvit utnämnde. Den sardinska vallagen är förklarad gällande i Neapel. Ettgeneralråd har blifvit tillsatt för att reorganiser: den södra italienska armån. Konung Victor Emanuel hade uppskjutit sin resa till Palermo. Belägringsarbetena vid Gaöta fortsattes med största ifver och man hoppades kunna tag: fästningen i besittning utan strid. Men om besättningen skulle fördröja kapitulationen, si trodde man, att bombardementet skulle börja: iaom få dagar. Från de romerska Markerna berättas. at stora festligheter egt rum derstädes, till firande af Markernas och Umbriens införlif-. vande med Piemont. Enligt telegram från Neapel af den 18 dennes, hade Garibaldi, vid afskedet frå sina kamrater, yttrat till dem en önskan, at de måtte hålla sig beredda att följa honor framdeles; att ett nytt fälttåg i Mars måneat 1861 vore sannolikt och Italien torde vid denna tid hafva en million krigare under vapen. Uti hela Italien råder den öfvertygelsen, att man e3 kan lita på !redens varaktighet, så länge ännu en främling finnes på italiensk botten. Detta bevisas bland annat za! den storartade skala, hvaruti man med störsia skyndsamhet börjat reorganisera nationalarmån. General Della Marmora har uti denna vig: tiga sak visat en oöfverträfflig förmåga. Sardinien har honom att tacka för den utmärkta disciplin och krigsduglighet, som utmärker dess armå. Denne utmärkte organisstör har nu fått uppdrag, att bilda stridskrafterna uti de nya provinserna, och har redan framlagt en plan, enligt hvilken den italienska hären i sin helbet skall bestå af 177 regementen af de olika vapenslagen samt 34 bataljoner bersaglieri. Om man gör en jemförelse mellan denna armå och den franska, som kestår af 208 regementen och 20 Jägarebataljoner, så inses lätt att den nybil: dade italienska staten, till och med oberäknadt Rom och Venedig, icke är en makt att förakta samt icke oundvikligen behöfver räkna på Frankrikes hjelp uti ett krig med Österrike. Alla italienare äro ense om att Venedig måste befrias; men åsigterna om medler dertill äro skiljaktiga. Grefve Cavour hoppas på en fredlig lösning, genom öfverenskommelse på diplomatisk väg. Han vill låte de penningesummor, som ett hårdnackadtnationalkrig med österrikiska kejsarstafen skulle kosta, kontant komma de förstörda österrikiska finanserna tillgodo, det: vill säga genom köp bekomma Venedig. Krigspartiet bar dock beslutat, att till hvad pris som helst, under loppet af vintern söka störta Cavour, för att i vår, medelst folkresning, börja striden uti Venedig och samtidigt på andra punkter. Vintern är följaktligen blott att anse såsom en period af vapenhvila. Farim har öfvertagit ståthållareskapet, för att organisera förvaltningen i södra Italien på samma sätt som förlidet år i Emiliens provinser. De ministrar. som stå vid hans sida, äro här ofvan uppgifne. Bland de uti Capua tagna fångarne voro generalerna: Marra, Liguori, Cornet och Andere. Erkebiskopen och fruntimmerna i staden uppgifvas isynnerhet hafva bidragit till stadens kapitulation. Omkring 2500 af fångarna ledo af ögonsjukdom. Uti Slottet i Gaöta vistades ännu den 12 dennes, jemte konung Frans och hans gemål, konungens bröder, grefvarne af Trapani. Caserta, Girgenti, Bari och Castelgirone sam: konungens fyra systrar och enkedrottningen. Af hans farbröder vistas grefven af Syracusa i Florenz, och grefven af Aquila i London. Prinsen af Capua har två och grefven a! Trapani fyra barn. Foulonnais berättar, att den franska eskader, som kryssat framför Gaöta, skall åter-. vända till Toulon för att öfvervintra derstädes. Blott ett enda franskt örlogsskepp skulle jvarstanna uti Neapels farvatten. Reaktionära rörelser hade utbrutit i San Severino, Episcopia, Castel Saraceno, Carbone ;ch Latronico, alla belägna uti distriktet La;onegro, men hade blifvit dämpade af natio-): algardet. Vid San Giovanni uti Calabrien rade 5000 bourbonskt sinnade bildat ett läger amt sökt bemäktiga sig en kustort vid Sicettö. )enna plan stod i samband med en af Mes-J: inas besättning tillämnad landstigning pöl xusten af Calabrien. General Romano hade ned sin brigad marscherat mot de vid San siovanni samlade bourbonska trupperna samt lagit och skingrat dem. Guvernören uti Regio (i Calabrien) hade begärt förstärkninga: ch två kompanier garibaldianer samt 50 sensdarmer hade blifvit afsända till hans unlerstöd. : F. d. prodiktatorn markis Pallavicini har ått Annunciataordens storkors. Generalerns I: Josenz, Bixio, Medici, Malenchini och Förr lö ibehålias uti sina grader. Bestämmandet on vilka af de öfriga officerarne som skola, bir ehållas är öfverlemnadt åt general Cosenz. Je soldater, af Garibaldis armå, hvilka vilja varblifva i tjessten, skola fördelas uti 4 diviiOner, som komma att förläggas, den ena utu arma, uvder Medicis befäl, den andra i Miano under Tiärrs kommando, den tredje i ologna, under Cosenz samt den fjerde ut: lorenz under Bixios befäl. Enligt en annan ppgift hade Tirr åtföljt Garibaldi till Caprera. De ansedcast: af neapolitanska emigranerna, såsom Poäörio, Scialoja, -Carracciolo. fassari, Spaventa, Pisanelli, Mancini, Bonghi ch flera ardra bafva afgifvit en kraftig proest. mot. det at Garibaldi såsom diktator. utärdade dekret, som till skadeersättning åt lem förordnade utbetalandet ur statens skattammare: af 6 millioner ducati. Ett bland le anförda skälen för detta afslag är, att let skulle vara högst sorgligt, om ett antal nän skulle låta med penningar betala sig för je förföljelser de lidit, och verlden följakt