Aftonbladet – 20 november 1860, sida 2

blifva svårare att bevisa det ni talat sanning. Och nu nog med ord. Må kulorna, enligt er egen önskan, afsluta detta uppträde, så föga hedrande för er. Lothand drog sig något åt sidan. Doktorn och den äldste af officerarne, som var sekundant, mätte nu. ut afståndet etc. Derefter intogo duellanterna sina platser. Det första skottet tillhörde Tage. Se till att ni sigtar säkert,, sade Lothard med förfärlig köld. Jag dödar er när turen blir min. Ja, när turen blir er, var allt hvad Tage svarade. Han höjde pistolen och sigtade. Allas ögon voro riktade på Lothard, som med upprätt hållning, högburet bufvud och ett granitlugn i sina drag afvaktade sitt öde. Signalen gafs, skottet brann af. Ett moln af krutrök omgaf Lothard der han stod med oförändrad hållning. Ni sigtar illa,, var allt hvad han sade. Hav höjde handen med pistolen, tilläggande: Jag är säkrare på handen., Tages förut af sinnesrörelse blossande ansigte blef lika hvitt som kragen kring hans hals. Lothard lyftade pistolen... Sekundanterna gåfvo signalen och Lotbard utropade med detsamma: Af med mössan, löjtnant Aberneyl Kulan ryckte mössan af Tages hufvud. S Hvad betyder detta! utropade denne. Det betyder att jag skänkt er lifvet,, svarade Lothard och kastade pistolen ifrån sig. Jag vill icke fläcka mitt samvete med ert blod. Men jag tager ej emot en dylik gåfval skrek Tage alldeles ursinnig af vrede. I sådant fall låt oss åter ladda och börja omp,, svarade Lothard kallt. Jag ger er derigenom rättigheten att jaga en kula ge