Aftonbladet – 17 november 1860, sida 3

Jag skall dröja här till dess de hunnit välja sig en plats j I detsamma inträdde tre af fregattens officerare i det rum der Canitz sätt. Han hade ryggen vänd emot dörren och gjorde ej den ininsta rörelse vid deras inträdande. Ah! Se bär hafva vi en kamrat, utropade en af de ankommande. Nej, du bedrager dig, det är icke någon kamrat, det är — baron Canitz, svarade en annan, hvilken Lothard igenkände vara Aberney. Vid ljudet af Tages röst vände han sig om. Då hanofick se Aberney och bans kamrater, helsace ban på dem med en kall bugning och återtog 8i plats utan att till helsningen bifoga ett ord. Han ropade på uppassaren och begärde in en half butelj vin och cigar1er, hvarefter han helt lugnt återtog läshihgen af tidningen. Tage blef mörkröd ef harm vid Lotbards kalla och stolta hel-ning. Han och kamraterna slogo sig ned kring ett bord. bredvid jet, der Lothard satt. De började skämta helt fverdådigt. När uppassaren kom in:med vinet och cigarrerna, som Lotbard begärt, ropåde Tage: Tåg hit det der.n Gossen stännade och betraktade Tage, hvarefter han sade: Det är iden der herrb, som reqvirerat defta., Gör sök samma, han får vänte, och dermed tog Tage brickan. . Utan att se upp från tidningen, sade Lotnard: Hemta mig annat vin och andra cigarrer. Uppassaren skyndade ut, Under tiden bade de tre officerarne tömt den lilla vinflaskan, och då gargonen återkom in, annammades Lo:hards vin ånyo af Tage: äfven den gången sade Lothard helt lugnt: Hemta mig annat vin. (Forts.)