Aftonbladet – 16 november 1860, sida 3

ALL ändiligen skall hafva beslutat att afstå från i allt. vidare motstånd, och att han vidtagit anJ ordningar för sin afresa. Fahti har föreslagit bildandet af en national-Tarmg, som skulle: bestå af 104 linieregementen) 8 grenadlierregementen, 4 marininfanteriregementen, 54 båtaljoher jägare, 4 regementen genietrupper, 16 regementen artilleri, 8 regementen. kyrassierer, 12 regementen lancierer, 12 regementen chevauxlegers, 2 regementen. husarer samt 2 regementen beridna ÅT guider. Emellertid fortsätt :s Gaötas belägring med största kraft och fästningen anses ej kunna länge bålla . sig. Amiral Perzano bar fått befallning att skona slottet i Gaöta, så länge det är residens för bourbonska familjen; men ör öfrigt har amiralen fria händer att göra allt sonv kan tvinga besättningen till kapitu;ationm: Uti staden skall redan berrska så stor nöd, att de främmande diplomaterna med: möda kunna förskaffa sig lifsmedel. Äfven Jenna omständighet bidrager att påskynda fästningens kapitulation. ; Från Genua berättas, att fyra ångare den 8. lennes ankommit till staden med 3000 near Ipolitanska fårigar, och att mån den 9ie vän-; tade en Ihka stor fångtransport. : Liktidigt haie 1300 påfliga krigsfångar blifvit afsända rån Genua till Civita-Vecchia. Från Caserta berättas, att Garibaldi, innan ; jhan nedlade diktaturen, genom ett dekret; I-känkte sin general; ungraren Tivr, två bat) erier och 10,000 gevär. j Särdinarnes bombardering af Capua börjaIles, enligt Journal des Debatso, den 1 Nov. il 4 e. m., och fortfor .med oerhörd: bättig. ; et ända till kl. 8 om aftonen. Under den: irsta. balftimman voro bourbonerna likasom; pedöfvade och deras artilleri iakttog tystnad;:i men sedab börjades från fästutngsverken en il underhåilen eld. Från: klockan 8 på aftonen till klockan 1 ;å morgonen fortsattes bombard ringen med sitagande häftighet. :Dereftef inställdes skjutjingen till kl. 4, då den åter började ochi stsattes med tilltagande häftighet till kl. 8 ftermiddagen den 2,dennes. Capuas fästen Ippsatte klockan 8 och 335 minuter den hvita NR Klockan 2 på eftermidtagen undertecknades kapitulationen, hvarizenom hela besättningen, utgörande 9000 till 11.000, man; gaf sig såsom krigsfångar. I Bourbonerna erhöllo aftåg med vapen, dock! utan ammunition, men måste i Caserta sedlägga vapnen. För officerarne tillkännagafs, att de voro ovärdiga att blifva upptagna uti italienska hären; gemenskapen deremot jade fritt. val; att taga. tjenst uti sardinska Hären, eller att blifva transporterade till hemdrten. Från Caserta blefvo fångarne, i smärre afdelningar af 600 man, på jernbanan transijorterade till Neapel och afförde till kaserjen Granili, der de bevakades af 3000 garibaldister. . Befolkningen uti Neapel intogs af ett barnsligt glädjerus, då den hvarje halftimma såg hela jernbanståg anlända med en sådan mängd krigsfångar. Man afbrände svärmare samt aflossade pistoloch muskötskott. Följande morgon, den 3 November, förkunnades framför det kungliga palatset på den beliga Frans af Paulas torg, resultatet af omrösningen den 21 Okt. Nationalgardet skyldrade gevär, då tillkännagifvandet, att södra Italien ville uppgå uti konungariket Italien, förkunnades af kassationsdomstolen från en med de tre firgerna dekorerad tribun. Ett utskott af 40 damer öppnrade teckningar till en välkomstgäfva från neapolitanska fruntimmer för onungen af Italien. . Capuas besättning hadel. ingen aning om hvad som försiggick derute.l. Man: hade ej underrättat dem om Scottska kårens nederlag och Victor Emanuels ankomst. I: De trodde att Garibaldi var död. De badel rrån Capua sändt fem kurirer till Gaöta, men ingen enda hade återvändt till Capua. Telesraftråden var förstörd. Ännu kl. 5 på eft.rmiddagen den 1 Nov. hade besättningen i Capua hoppats att konung Franz II skulle ankomma till Capua. Enligt Nazione tillfångatogo sardinarne i Capua 10,500 man och 6 generaler, samt go i byte 290 bronskanoner, 160 lavetter, d, 000 gevär, 10,000 sablar, 80 ammunitionsvagnar, 500 hästar och mulåsnor, samt rika rråder, ammunition, uniformspersedlar af alla slag samt brobyggnadsmaterialer. Från Turin berättas om följande tilldragelor som passerat uti Isernia: Ett stort antal tönder hade, dertill uppmuntrade af konung Fransz II:s tillkännagifvande att de ostraffadt kunde begå hvilka dåd som helst, angripit och ödelagt den välmående befolkningens boningar, Ett hus, tillhörigt en af 1848 års filkrepresentanter, uppbrändes och på hans son utstack man båda ögonen, hvarefter han döJades och slets i stycken. Natten derpå dölades en ansedd egendomsegare samt diiriktsdomaren. Äfven en prest massakreradäs. Såsom upphofsmän till dessa illbragder ngåfvos åtskilliga personer, som underskrifvit en. adress till konungen, hvaruti de upp: gåfvo, att de redan häktat flera personer, samt pådo om vapen och ammunition. Den person, som begått ofvannämnde mord på en prest, har atör rätten uppgifvit, att den flyktade biskopen af. Isernja från predikstolen förkunnat ,it Frans II meddelade alla sina undersåter inskränkt fullmakt, att vidtaga alla åtgärder som ansågos tj-nliga för försvaret af hans ak. Påen ansökning af två banditer, hvilka uppgjort och bifogat en förteckning öfver 1ila sina mordgerningar och mordbrandsaniggningar, och anhöllo om en belöning derför, skref. konung Frans II. med egen handl; befallning, att-dokumentet skulle a8emnas i t D I tl Isernias urderintendent och hans utlåtan1å derom afgifvas. Uti Roccaguglielma blefvo å bröder, baronerna Roselli, efter långvariga l krtoringhe halshuggne, och deras -hufvuden förevisades två dagar, uppsatta på lansspetsar -r framför högvakten. Ett antal af 38 mördarelr håde hå föranstaltande af. domaren Ach in