Aftonbladet – 16 november 1860, sida 3

UTRIKES. Med ångfartyget Nordstjernan bekommo vi i går eftermiddag tidningar från London at dem IO, Paris och Brässel af den 11, Hamburg af den 12 samt Berlin af den 13 dennes. DANMARK. Landtgrefve Wilhelm af Hessen firade sistl. lördag i Köpenhamn med: stor ståt sitt guldbröllop eller femtionde årsdagen af sin förmälning med danska prinsessan Charlotta. FRANKRIKE. Moniteur de Ja flotte innehåller en ordonnans om införande af ett nytt slags landstigningsbåtar i franska marinen. De bestå af tunna stålplåtar och kunna söndertagas i tio delar, hvilka, för att medtaga så ringa utrymme:som möjligt om bord, passa i hvarandra. Begagnade till landsättning af infanteri, kunna de föra 200. man hvardera, och för utskeppande af. artilleri en -4-pundig. refflad kanon med ammunitionskistor, 6 hästar och 12 man. Marinministern förordnar, att hädanefter en dylik landstigningsbåt skall finnas på hvarje hästiransportfartyg: Det berättas från Paris, att den franska expeditionen i Syrien på franska regeringens framställning. kommer att förlängas till ett år, Ursprungligen voro endast. sex månader bestämda. ENGLAND. Den 9. dennes hölls, såsom redan är bekant, den af gammalt sedvanliga lordmayorsbanketten i GuildHall i London. Den nya lordmayorn heter William Cubitt och är parlamer tsnedlem för Andover. -Kl. omkring: 5 började gästerna samlas, ungefär 1000 till antalet. Sardinska sändebudet, lörd Palmerston, lord J. Russell och lord Brougham helsades vid sitt inträde i salen af lifliga bifallsyttringar. Att sluta af Times berättelse, var den d plomatiska kåren representerad endast genom franska, sardinska och persiska sändebuen. Den af lordmayorn för de utländska indebuden föreslagna skålen besvarades af grefve Persigny på franska språket i ett tal, som väckt. stort uppseende och som af en korrespondent till ,LIndependance Belge påstås ha futit ur franska. kejsarens egen penna, Grefve Persigny yttrade: Mylord mayor, mina herrar! Jag är öfvertygad bm att de önskningar, som här blifvit uttalade för fredens bestånd, skola med liflig tillfredsställelse mottagas af hela diplomatiska kåren i London. Jag ser ett bevis derpå i den anda af vishet och moderation, som: på ett så lyckligt. sätt ger sig tillkänna i de buropeiska styrelsernas. hela sätt att gå tillväga, och isynnerhet i de uppoffringar, som alla de stora makterna, på ett. eller annat sätt, göra för upprätthållandet af den allmänna freden (Bifall). För de vänskapliga ord, som lordmayorn behagat yttra om Frankrike och dess höge suverän, är jag bonom djupt tacksam. Det är ej första gången som Londons city, medan allmänna meninzen varit oroad, uttalat ord af förtroende och tillförsigt. Orsaken åertill är enkel och klar: Med: denna praktiska affärsanda, som lyftat detta stora samhälle till en så hög grad af rikedom och makt, har Londons city allraförst insett hvad en mängd statsmän ej tyckas konu tillräckligt klart fattat, att i stället för dessa rivaliserande intressen, som man förr påträffade i alla delar af verlden, har utvecklingen af vår industri och r handel haft till följd, att ej blott en stot mängd tressen blifvit för oss gemensamma, utan äfven att vi numera ingenstädes hafva något fiendtligtintresse (Bifall). : Huru då förklara denna oro, dessa misstankar, dessa misstroenden, som man vid hvarje inträffande politisk händelse bemärker på ömse sidor om Kanaleu? Jo, de finna sin förklaring deruti, att det ejl: låter sig göra att på en enda dag utplåna spåren af si många seklers tvister och strider; det kommer deraf, att vi, mot vår vilja och utan att vi sjelfva märka det, ännu, den ena såväl som den andra, enlast äro alltför benägna att betrakta det närvaranles förhållanden genom det ;förstorande och bedrägliga synglaset: det förflutnas minnen. : Men, himlen vare lof, de båda folkens förnuft, sunda förstånd och terkliga intresse sträfva hvarje dag derhän att skingra dessa bedrägliga synvillor; ty med hvarje: dag blir det för alla tänkande alltmera: klart; ; att .de begge folken, som hafva allt ätt förlora, men ingenting att vinna af-nya strider, kunna: göra hvarandra! lika mycket godt genom freden, som de ;kunde göra hvarändra ondt genom kriget (Bifallsrop). Se der, mina herrar, den verkliga sanningen; se der hvad vi i Frankrike begripa lika mycket som I kunnen begripa det i England; se der slutligen betydelsen af denna ekonomiska revolution, . som kejsaren genom handelsfördraget nyligen genomfört i Frankrike, och; hvars. ofantliga vigt, allt efter som den blir af eder mera känd och insedd i England, skall nedgöra de beskyllningar man gjort oss och ännu fastare tillknyta freden emellan de båda nationerna (Bifallsrop). Till svar på den skål, som lordmayorn fcreslog för lord Palmerston, yttrade denne, som id uppstigandet helsades med de lifligaste bifullsyttringar, sedan han tackat för skålen och uttalat de vanliga komplimenterna till city: Jag skattar mg lycklig, att det: i dåg ej är min lott, såsom det, vid flera föregående tillfällen : varit badra ministrars, som blifvit inbjudna till samma Fest, att nödgas med mina ord skingra mörka farhågor. Jag har den tillfredsställelsen att kunna säga, att, vare sig vi vändadsblicken på vår industris tillstånd, på utvecklingensaf vår utländska:handel, våra vapens framgång öfverallt der de blifvit tvungna intervenera, eller att vi taga i betraktande våra förhållanden till utländska makter, som äro vVänskapliga till alla, med undantag af den enda nation, med byilken viäro i krig, bllerom vi slutligen fästa upprmärksamheten på utsigterna fr den allmänna freden, jag är nog lycklig, jag upprepar det —att kunna säga, att åt hvilket håll vi än vända blicken, framtiden synes oss, i alla äfseenden, vara den mest tillfredsställände. (Bifall.) 4 En artydning Har blifvit gjord om de lysande fram: pångar som vår tappra arm6ö och vår flotta. i före-). bing med vår mäktige bundsförvandts vapen vunnit i Kinas aflägsna verldstrakter.. Det bör för hvarje togelsman vära en anledning till stolthet och tillfredsställelse, att se att, våra soldaters och våra sjömäns tapperhet är lika stor som någonsin förut, och aut midt under de största svårigheter deras ansträngningar och bedrifter alltid skola kunna mäta sig med dem som återkalla i minnet de skömaste sidorna i vår historia. (Bifallsrop.) Å Det finnes en synperligen lycklig omständighet -i det aflägsna krig vi föra: nemlizen den fullkomliga änskaplighet, som rådermellan våra och vår bundsrvandts franske kejsarens trupper, en vänskaplig;t, som uppenbarat sig genom en trogen samverkan mellan de båda armåernas befalhafvare och genom deras öppna språk, som egnar en rättvis färd och eb