På den sista tiden uppväxte utur Svenska j: idningens aska en Phoenix med namnet Nyaj: Jagligt Allehanda, uppsatt af ctt kotteri in-: mm hufvudstadens börs, åter i akt och meling att söka förgöra det förargliga Aftonladet. Grundvalen för detta blads existens itgjordes af den. hos åtskilliga personer för ;gonblicket uppblossande harmen öfver de nelerlag, som förfäktarne af penningens öfvervägande. politiska makt och. inflytande Jedo.i ralordningsfrågan och vid riksdagsmannavalen. hufvudstaden. Man gjorde sig nu stora förhoppningar att sunna nå det efterlängtade målet, isynnerbet lå man kunde bringa det derhän, att i mateiellt hänseende göra ett tetäligen stort anlopp och då man till följd af de ifrågavarande börserrarnes ställning och relationer lyckades på wvarjehanda sätt tillskansa sig några yttre ör: nåner. Ider, åsigter, grundsatser, måste för en idning af den arten våra någonting mycket inderordnadt och i det hela ett ganska kin: sigt kapitel. I ett program, kan man visserigen i.-några allmänna. och intetsägande, fraser yttra sig. på ett sätt som: låter liberalt, såsom äfven Svenska Tidningen gjorde. Men 1å det kommer till verkställigheten af de skenfagra löftena, då visar sig klart, hvad som måste vara en följd af att vara. många.herfars tjenare. Principerna bli haltande, åsigterna färglösa och sväfvande. Så har det blifvit en seglats:utan: hvarje kompass.och med en enda ledstjerna: hatet mot Aftonbladet. förenadt med lusten att ro upp sig ge: nom snart sagdt hvad medel som helst och isynnerhet genom att smeka och fånga alla: handa privatintressen. , Det finnes ett: godt, hederligt och redbart sätt att konkurrera inom tidningsverlden, lik: som i allmänhet i lifvet, och det ligger i utvecklandet af talang, i sträfvandet att öfver. träffa andra.i åvägabringande af det som. är godt, värderikt och af intresse för. allmänhe ten. Åt hvarje sådan konkurrens äro vi färdiga att skänka det lifligaste. erkännande, så som vi t. ex. ofta, ha haft, tillfälle. att uttala vår, lifliga högaktning. för det sätt, hvarpå en mängd allmänvigtiga och intressanta frågo; behandlas i Posttidningen; som icke hörer till våra politiska--vänner. renar a Men ett sådant sätt att arbeta sig upp är något besvärligt och ansträngande. Vida beqvämare är det onekligen och fordrar bvatken arbete eller förmåga, om e tidning slår sig på att endast intrigera emot och angripa sina medtäflare, icke i-sak: och för-åsigter, utar genom att oupphörligt söka tillfällen-till svärtningsförsökoch--insinuationer., Den. utvägen bar aplitats af Dagligt Allehanda med så mycket större begärlighet, som hon derigenom undvek att behandla vigtiga samhällsfrågor, hvilka svårligen kunna: vidröras, utan att framkalla en eller annan obenägenhet hos mäktiga en skilta intressen, och ändock medelst utfallen mot Aftonbladet — utmärkande sig hufvudsakligen för en ohöljd råbet och klumpighet i formen, hvilken skarpt kontrasterar mot Svenska Tidningens slipade spetsighet — ge sig ett sken af att deltaga i-den offentliga diskussionen. j Den som hade tillfälle. att. något opartiskt i sin helhet betrakta Dagligt Allehandas uppträdande i den norska frågan?, den enda hon kan .sägas.ha något con.amore, behandlat, skulle Jätt finna, att det icke är någo: allmänt intresse, icke önskan att komma till något resultat, utan blott hatet mot Aftonbladet och förtjusningen öfver att.ha hittat på ett hetsningsmedel mot Aftonbladet, som spelar under alltsammans. Också förklarade Dagligt Allehanda i ett obevakadt ögonblick, ati det stora resultatet af det myckna bråketi cen norska frågan vore det, att regering-och ständer bibragt ett nederlag åt — en tidning För vår del skulle vi vara ganska nöjda med. om resultatet icke vore hågot annat och om man icke, såsom de segrande sjelfva allmävt nu tyckas tro och inse, nedgjort den v:gtiga frågan om en revision af unionsfördraget. Sedan. den norska frågan blifvit afgjord och allmänheten hunnit bli så uttröttad af densamma, att den icke ville, höra talas om dens na allt annat än trefliga och hugneliga sak. bragtes Allehanda derigenom i en ganske kinkig belägenhet, ty hvad skulle hon nuisak tala om. eller i kämpa för, så att det icke skulle se ut, om om hon blott och bart existerade för ångbåtsannonsernas skull? Uppslag sak nades för ögonblicket till några nya intriger. I denna vånda framsläpades tid efter annan vic håret den norska frågan, för att söka uppväcka någon onyttig ordstrid derutinnan ock för att:få tillfälle att berömma sig litet af sir utomordentliga svenskhet.. Det ville ej te skruf. Pressen och allmänheten ville ej mers kasta sig in på den norska frågan och det de myckna. .skrytet om. svenskhet började, göre ett vidrigt intryck på allmänheten, liksom man då en person oupphörligt bedyrar, att har sjelf. är en, utmärkt hederlig och sannings älskande man, lätt tänker, att en hederlighe och sanningskärlek, som på det sättet utpuf: fas, icke just egnar sig att inge synnerlig förtroende. å I Oturen v.lle; som sagdt, att någon diskus sion i norska frågan icke kunde komma til fif. De många förläggarne blefvo litet ängs. liga öfver att ingenting. väsentligt gjordes föl bladets syftemål, och för att .L.tet lugna och tillfredsställa dem företog sig då Allehands att, gång efter annan angripa och söka ned sätta hufvudstadens riksdagsmän, hvilka vorc en nagel i ögat på det kotteri som uppsat tidninosen.. Höost karakteristiska äro dess: