Aftonbladet – 14 november 1860, sida 3

Rättegångsoch Polissaker. Som vi icke förr än temligen långt fram på dagen kunnat bereda oss tillgång till utslaget angående Djurgårdsslagsmålet, se vi oss nödsakade till. i morgon uppskjuta meddelandet af detta i flera hänseenden märkliga dokument. — Vid rådhusrättens femte afdelning förekom i går ett mål, som visar att man vid egendomsoch husköp aldrig kan vara nog försigtig och uppmärksam, Kamreraren A. Sandahl hade instämt poliskommissarien Jederin under påstående, att han kommit underfund med, att en af Jederin inköpt husegendom inkräktade icke mindre än 207 7 fotlpåen af hr Sandahl egande gårdstomt, hvarföre han yrkade att hr Jederin antingen derifrån skulle boritaga befintliga hus, eller ock lösa tomten efter mätismanna ordom. Till bevis företedde kärandeombudet vederbörlig designation. Hr Jzderin förklarade; att han härom ej egde någon kännedom, då han icke byggt nögot af husen, af hvilka en del blifvit uppförda redan 1740, och resten under loppet af 1830-talet. Jzederin hade först 1857 inköpt egendomen och dervid Sfven erhållit en designation, hvilken aldrig förut blifvit klandrad, hvarföre han helt och hållet bestred -käromålet, anseende att hr Sandahl ej så noga kunna veta, hvar de 207 foten, som fattades i hans tomt, kunde finnas, och ansåg han visshet härom ej kunde vinnas med mindre kamereraren Sandahl uppmätte hela qvarteret. För inhemtande af stadsingeniörens utlåtande öfver designationsbeviset uppsköts målet till den 26 Nov. — Vid samma afdelning afsades utslag angående förre lifgardisten Sven Eriksson, som från bonden Steffan Andersson, från Forsa socken i norra Helsingland, stulit en säck med diverse klädespersedlar och en kopparflaska, innehållande en kanna bränvin. Stölden: har biifvit föröfvad här i staden vid ångfartyget Hudiksvall, natten mellan, den 22 och 23 Nov. förlidet år. Rådhustätten dömde Sven Eriksson, att, för första resan stöld, böta det stulnas tredubbla värde, med 205 rår 74 öre eller att, i brist af tillgång till böterna, undergå 28 dagars fängelse vid vatten och bröd, samt dessutom hållas sex månader till allmänt arbete på fästning och att ersätta målsegaren hans förlust med 61 rår 58 öre. -— Vid samma afdelning afsades utslag öfver förre fästningsfången Lars Erik Andersson Schelin, hvilken den 17 Oktober 1858 rymt från Långholmen, under det han der var kommenderad som sjukvaktare hos sergeanten vid inre bevakningen Lund. Schelin hade i mörkret om aftonen iklädt sig Lunds kläder och derigenom lyckats bedraga vakten och undkomma. Han dömdes nu, för det han stulit Lunds kläder, värderade till 70 rår 75 öre, samt dennes portemonnaie, värderad till I rdr, med inneliggande 30 rdr, att böta detstulnas tredubbla värde, med 245 rår 25 öre, eller att, i brist af tillgång till böterna, undergå 28 dagars fängelse vid vatten och bröd, samt dessutom hållas ferh år och en månad till allmänt arbete; men emedan Schelin rymt från fästningen på Långholmen, der han ännu ej uttjent förut ådömdt straff, skall han, i ena bot, hållas sju år och en månad till allmänt arbete på fästning. — Vid samma afdelning dömdes städerskan Erika Wilhelmina Flodin, som från åtskilliga personer, dem hon betjenat med uppassning, begått en mängd stölder af kläder och husgerådssaker, hvilket allt hon försålt till lumphandlerskor och klädmäklerskor, att för första resan stöld med sabbatsbrott böta 76 rdr 19 öre eller, i brist af tillgång till böterna, undergå 16 dagars fängelse vid vatten och bröd, samt dessutom hållas ett år till allmänt arbete. De personer, som köpt de stulna sakerna, dömdes att dessas värden till målsegarne återbetala. — Man hade i dag i poliskammaren den bedröfliga anblicken af icke mindre än 11 gossor, samtliga omkrivg 13 år gamla, tilltalade för stöld. Deras föräldrar voro äfven inkallade och tillstädes. Polisrapporten meddelade, att samtlige de små till? talade i söndags e. m. v.A Skeppsbrokajen tillgripit en låda, innehållande tobak, och som tillhört ångfartyget ,Sveas, upplagda fraktgods. Tobakslådan hade de lyckats oförmärkt bortforsla och på något afstånd gömma emellan upplagda bränvinsfat. Derefter hade de begifvit sig åter fram ti:llastupplaget och tillgrijit en ankare punsch. Kort efter det prundet blifvit urpslaget och gossarne som bäst ölle på att dricka punsch, observerades deras förehafvande. Då de märkte sig vara upptäckta, togo la till flykten, men en af de små tjutvarne, en vaktmäsares son, uppbanns och fasttogs. Punsehinkaren hade blifvit omkullstjelpt och största delenAf dess innehåll utrupvit! å gatan. Sedan den anhållne gossen blifvit förd till polisraktkontoret erhölls af denne upplysning om kamraernas namn och bostad. De hade en längre tid utrjort ett formligt tjufband, som i hamnarne tillgripit vad de kunnat komma öfver. De tilltalade gossarhe erhöllo en skarp warning, ch föräldrarne uppmanades på det mest allvarliga ätt att hädanefter tillse sina barn och icke genom ristande omvårdnad föranleda dem att beträda brot