Aftonbladet – 14 november 1860, sida 1

SKULD OCH OSKULD. ) a BERÄTTELSE MARIE SOPHIE SCHWARTZ. Andra afdelningen. Riktningen af vårt lif, den vändning våra bättre och sämre anlag taga, beror vanligtvis af-de motgångar eller lidanden, som drabba os8!Hos en del menniskor verka de uppretande, hos en annan förkrossande och hos en tredje uppväcka och åstadkomma de en sann sjelfpröfning. Detta sednare: var fallet med othard. — Han yttrade en gång om sig sjelf: Hvad som finnes af ondt eller godt inom mig, det vet och skall jag ej lära känna förr än någon: stark och häftig känsla kommer att bemäktiga sig: min själ. Han hade rätt. Böjelsen till Skuldfrid var ej en nyck, som upprunnit ur vilda passioners grumliga källa, utan den hade uppspirat ur bjertats ädlaste och bästa jordmån, För att i moraliskt afseende närma sig henne hade Lothard tvingat till tystnad Kvarje oädel känsla. Ilan ville icke köpa sig någon fördel på bekostnad af hvad hans bättre instinkter förkastade. Äfvenledes då han efter samtalet med doktorn beslöt att angifva Aberney och för detta afseende skref ett bref till generalguvernören, hade han, i det ögonblick detta skulle afsändas, afstått från en handlibg, hvilken han ansåg sig ovärdig. Detta sätt att göra sig af med personer; dem ban betraktade såsom farliga för sina intressen, ville han ej begagna sig af. Nej, för den gunst han af henne önskade vinna borde han ej stå i skuld hos oädla handlingar. Nog af, brefvet förstördes. ) Se A. B. nr 237—242, 244—246, 248—260 och 262—267,