tillhviskat er någon förhoppning med afseende på henne. Jag. shar: tvärtom varnat er: för Aberneyernas inflytande; men då anklagades jag för att vilja väcka djefvulen i ert blod5. Niväl baron, följden häraf är att j-g anser mig ieke förpligtad att tjena edra intressen; då allt Hvad -jag -dervid företager, blir. af er betraktadt : såsom skurkstreck. Må nu. den, som lätt er misstro mig, äfven gifva er ett råd. lika godt med det jag kunnat skänka. Lothards bröst höjde. sig. oroligt. Fela hans själ var i uppror, vid tanken. att det blott. behöfdes,; ett par ord. af Wagner :till Aberney,; för Mt denne skulle resa öfver till Sverge och dit medföra Skuldfrid;. !emnande Löthard qvar, ett rof för alla dessa furier, som nu rasade. 4 hans bröst. Hon, Skuldfrid, hade lutatsitt hufvud. mot Taves skuldra; under det han höll sin atm om hennes dif: Blodet brann vid föreställningen deraf, isynnerhet när han betinkte, att han sjelf knappast vågat vidröra hennes hand. Åt doktorn sade han: ,Glöm hvad. jag sagt, som inneburit en orättvisa, ochiwisa att.ni-byser något intreste för mig, derigeno i att ni icke öfvergår på min rivås sida. Dok:ora betraktade honom ett ögonblick, derpå fattade han .den framräckta. handen, sägande. med tonvigt: Å Jag skall icke varna honom. Godth Lothard gick till bordet och skref med bastighet några rader på ett papper, hvarefter han förseglade och räckte det till doktorn medade orden: bSänd dettå med en ridande: expres. Doktorn höll brefvet i handen och betraktade utanskriften, derefter såg han på den unge männen. Å Hvad hoppas ni af ett samtal med Taga Aberney? -Atthan skall esa tillbaka till Sverge och afsäga sig sin brud, eller tror ni er verk