Aftonbladet – 8 november 1860, sida 1

SKULD OCH OSKULD. ) 2 ) BERÄTTELSE lav Ha ac AF MARIE; SOPHIE SCHWARTZ. Uhderstiden. hade Aberney emottagit och medsen ovanlig brådska öppnat brefvet. Det innehöll ehdast-dessa rader: Skuldfrids: mor önskar, att. få muntligen besvara det tillbud, som blifvit henne gjordt genom. posten. Han väntar: Victor Aberney till :sig så fort han inhändigat dessa rader. När sprofessorn vek ihop brefvet, sade drängen: Jag skulle säga professorn att jag har åkdon med mej. Godt,i jag följer dig. Alla Saras frågor blefvo obesvarade, och fem! ivinuter, derefter rulläde fru Smidts gröna schäs bort med professorn till Ektorp, utan attimöster: Sara hade kunnat få veta hvad detta månde betyda. När Aberney;stod isförstugan mötte honom Annika. : Gummans ögon voro röda af nyss utgjutna :tårar,:; och hon var så upprörd, att hon med möda kunde bedja professorn följa sign till: frun: Aberney hade redan första gången, då han besökte Ektorp, tyckt sig i detta gamla och skrynkliga ansigte igenkänna drag, hvilka föreföllo honom bekanta. Han hade en gång frågat Annika, om de icke sett.hvarandra förr, och då hadechon svarat: Det är allt -möjligt, fast jag icke erinrar! mig det. Efter detta svar hade han icke vidare fästat sig vid gumman; men nu återkomsså hfligt för hanss minne, ätt han i en längesen förfluten tid mött denna blick af oro och sorg att: han någon gång i sina yngre år -haftden riktad på sig med alldelesisamma uttryck. Aberney fick likväl icke mycken tid ) Se A. B. nr 237—242, 244—246 och 248-—260 och 262.