nöbro till Åbös, svarade Scheindinge han käckt. : Icke? Hvilkens spanimål var det, som af er skickades med fora den och den daton?x Doktorn såg på förvaltaren med en skarp blick. Det var baron F-s på Umboträsk.n Såå.n Doktorn räckte ut banden och tog ett bref, som låg på bordet. Han räckte det åt förvaltaren med de orden: Läs det här högt för mig! När herr Scheindinge veck upp brefvet och on ögonen på ucderskriften, blef han dödsek. Ni bleknar. Nå-å, herr Scheindinge, huru tror ni det går med er förvaltarebefattning? Herr doktor, af barmhertighet gör mig icke olycklig ! utropade den skälfvande förvaltaren och sammanknäppte händerna. Han Käde låtit brefvet falla ned på golfvet. Doktorn böjde sig och tog upp det, sägande, i det han långsamt vek det tillsammans: d Ni har således bestulit er herre på en bundra tunnor spanmål, Detta är bevisadt. Jag har tvenne gånger varnat er för edra konstgrepp och oärlighet, men ni tycks deraf endast dragit denslutsatsen, att ni ostraffadt skulle kunna fortfara; me; icke nog dermed, ni har nu börjat bedrifva eder oärligheti större skala. Ni hade likväl bort känna mig och veta, att jag icke är sinnad att Jåta min herre längre blifva bestulen af en sådan skurk som ni. De tvenne föregående gångerna, som ni blifvit beträdd, bar er hustrus böner gjort att jag bibehållit erpå platsen. Jag. har dervid endast iakttagit den förs:gtigheten att låta noga bevaka hvar och en af edra handlingar. Ni känner min slughet och bade bort vara på er vakt. (Forts. följer,)