Aftonbladet – 1 november 1860, sida 1

CrAnat0 DHARIS MOSA Jar ct SKULD OCH OSKULD. ) MARIE SOPHIE SCHWARTZ. Efter måltiden skildes man åt. De båda ryskå ädlingarna ämnade sig:ut på jägt, deras hufvudpassion, och Lothard steg, såsom vanligt, till. häst för, att göra en promenad. Det vackra snöhbvita djuret hade nu i nära tre veckors: tid gått en och samma väg dagligen; så att. det.af sig sjelft. tog af vid skogsvägen som förde till Ektorp; Ett stycke ifrån den aflägsna gården hoppade Lothard ned ur sadeln och band hästen vid ett träd, hvarefter ban styrde sina steg genom skogen till sin vanliga Observationsplats. Han hann likväl aldrig dit; ty då han skulle passera förbi den smala och starkt krökta allen, som förde till Ektorps: gård; fick -han se någon med långsamma doch försigtiga steg, stödd på en käpp, komma gående utför densamma. Han stannade! Han hade igenkänt: föremålet för sitt lifliga intresse! Skuldfrid såg upp, och äfven hon: blef istående, ty. eburu de ännu voro på betydligt afstånd från hvarandra, kände hon igen främlingen. Vid denna rörelse från hennes sida: varvatt. förmoda, detLothard. såsom en otålig älskere skulle störta fram; men.idet stället förblefHan orörlig, liksom han dermed ville underrätta..Skuldfrid att han helt. och hålletFöfverlebinade-åt! henne. sjelf att. närma eller aflägsna.sigifrån honom. Efter att ett par sekunder hafva stått stilla, fortsatte Skuldfrid sin gång och Kom sbonom . således till mötes, Vid denna rörelse af henne nalkades han med bastiga steg. Då han stod framför ) Se A. B. nr 237—242, 244—246 och 248—256