Aftonbladet – 31 oktober 1860, sida 3

Doe förestående valen till ledamöter bland Stockholms borgerskaps femtio äldste. Med anledning af denna valförrättning, som försiggår i öfvermorgon, fredag den 2 November, ha vi mottagit en insänd uppsatts, som vi här nedan återgifva, ehuru vi visserligen icke göra oss synnerligen stor förhoppning att ensamma kan lyckas väcka till hf något ärdeles intresse i afseende på åtgöranden inom korporationer, hvilkas organisation justär egsad att så vidt möjligt är förqväfva allt intresse för de allmänna angelägenheterna. D: lesta, som tänka öfver dessa ämnen, fäste derföre också sina förhoppningar på den kommunalreform, som man hoppas snart få se genomförd, och hvilken, genom att låta skråch klass-skrankorna ramla, helt säkert skall väcka till frisk och liflig verksamhet den medSorgerliga anda som, vi äro derom förvissade. förefinnes i vårt samhälle, men genom våra auvarande kommunalinrättningar hållas i en nära dödlik dvala. Som man emellertid, meJan man ännu måte dragas med det gamla. bör göra deraf det bästa möjliga bruk, viljz vi icke undanhålla våra läsare insändarens erinringar. De lyda sålunda: Till Bedaktionen af Aftonbladet. Förbiodligast anhålles, att redaktionen behegadw genom dess tidning allvarligen fästa vederbörande borgerskaps uppmärksamhet vid vigten af att talrikt infin a sig till det val af ledamöter bland borgerskavets nu i tur afgående femtio äldste, som är utlyst att hållas fredagen den 2 instundande November; ochatt tet icke är nog att de infiona sig, utanatt de förut böra hafva inom sig öfverenskommit på hvilka deras förtroende bör falla, på det icke, såsom hittills godtyckligt skett, de särskilda föreningarnes ordföranden måtte få framträda och i hela klassens namn uppgifva en dem behaglig person. Red. torde påpeka, att det numera alldeles icte är nödvändigt att ledamöterna af de femtio äldste ovilkorligen utgöras af personer, som representera särskildta yrken eller befatta sig med olika minutbandelsbrancher, utan att så väl handtverkssom fabriksoch minuthandelsklasserna böra, utan afseende å det yrke eller handel de drifva, välja på den eller de, som förtjena mesta förtroende. Och är det af stor vigt att väljande utse personer, som äro frisinnade och som icke låta öfverrumpla sig af en och anran, som just till följd af deras stänåiga öfverhopande med kommunala bestyr blifvit ett slags despoter, och sålunda äfven inom de femtio äldste lära vara allenarådande. Bland saker af vigt, som inom denna korporation förekomma, torde ej vara ur vägen nämna, att hos herrar äldste sker val till ledamöter af drätselkommissionen, bemvdlingskommissionen, enkhusoch gubbhusm. fl. direktioner, samt till revisorer öfver de till staden hörande förvaltande verk. Vanligtvis utses ledamöterna inom de femtio äldste, ehuru man utom desamma kunde ega ett bättre fält stt välja på. Något nytt är det icke, att man till ledamöter i dessa kommissioner och direktioner sett invalda personer; som levererat arbeten eller varor just till samma inrättningar. Borgare.