Aftonbladet – 27 oktober 1860, sida 3

— Af hr Carlens intressanta Läsning vid husliga härden har femte häftet utkommit och innehåller följande uppsatser: En äreskänk af Gustaf Wasa till Luther, af W. (med träsnitt). — Skildvakten; poem af H.P: Holst. — En stackars syrsas underliga äfventyr saga af A—r, — Genom mikroskopet, af —n.— Om poesien, af L. J. S..tb...g. — Hvarthön? pocm at 4. — Slafhandeln, af C. (med litografierad plansch). — Giftermåls-, födelseoch dödsstatistik för Sverge, efter nyaste källor ur Aftonbladet. — Sambandet med andeverlden.— Orsakerna till skeppsbrott, ur Das Ausland. — Straffbref till Erik XIV från Laurentius Petri. Kattens natur och lefnadssät af S. Nilsson. — Kärleken och Dårskapen, poem af Anders Lanzerus. — Historisk skizz om solfläckarne, ur Chambers jurnal. — Drömmarne, af Thomas.— Revolutionerna, af Alexander Bestuscheff. — Den ständigt lycklige känner ej lyckan, af O. S. v. Unge. ; Försök till lärcbok i stenographie eller srabbskrifningskonst, efter Gabelsbergers och Des! saus stenografiska system för svenska språket, tearbetad af J. ÅA. Petre, revisor ikongl. kammarkollegium. Pris 2 rdr rmt. Stenografien har lika ringa litteratur som utbredning här i landet. Sedan hrr F. O. Silfverstolpe och L. Hjerta i slutet af 1820talet utgåfvo sin lilla handbok i snabbskrifningskonsten, har blott en eller ett par sådana vägledningar utkommit. De, som egnat sig åt denna konst, hafva ur främmande länders bandböcker måst inhemta sina kunskaper och sjelfva modifiera de utländska förkortningarna m. m. efter vårt språk. Sådana modifikationer äro icke lätta att göra systematiskt och foråra en rund tid. Inom riddarhusets riksdagskansli, der snabbskrifning alltid användes för att uppfatta de muntliga yttrandena, följer man hufvudsakligen Gabelsbergers metod, som , härigenom blifvit den mest kända i Sverge. Den skrift, vi nu anmäla, är en öfverflyttning till svenskan af detta system, som sedan många år visat sig praktiskt användbart. Hr Petre har dermed gjort en stor tjenst åt de unga män som vilja inöfva snabbskrifningskonsten, och utan tvifvelbör kunskapen i denna nu blifva mera spridd än hittills. Bland de fack; inom hvilka snabbskrifning skulle vara mycket nyttig, påpeka vi blott det juridiska; huru lätt är det icke att föra ett memorialprotokoll då man. är hemma,i snabbskrift! Epligt underrättelse på baksidan af bokens omslag meddelarutgifvaren sjelf undervisning i stenografi. Anvisning för hushållet och köket, af Maria Möller. Pris 2 vår rmt. J. LZ. Brudins förlag. MM Vi hafva redan två kokböcker, som begge upplefvat många upplagor och troligen skola få ännu flera. Förläggaren af den ena — mamsell Nycanders — har ej dragit i betänkande att rivalisera med sig sjelf genom att gifva ut denna nya. Spekulationen var ganska riktig; han hade riskerat att en annan förläggare eljest skördat den blifvande vinsten af det intrång denna nya kokbok kan göra på de gamla hjelpredornas afsättning. Mamsell Möllers handbok innebåller ej blott recepter för matlagning, utan mycket annat, som isynnerhet på landsbygden och i småstäder behöfves för unga matmödrar att lära. Första afdelningen af hennes bokinnehåller nemligen följande: Uppgift på hvad som fordras till förrådet i ett anspråkslöst landthushåll af 10—12 personer; om smöroch ostberedning; Om sylter, gelter och salater; inläggning och förvaring af grönsaker m. m.; om köttsaltning, jemte ett och annat, som vid slagt kan vara att iakttaga; om förvaring af kött m. m.; bakning af gröfre och finare brödsorter; beredning af drycker; slutligen åtskilliga förträffliga hushållsreglor rörande förvaring, åtgång och beskaffenhet af hvarjehanda. . Andra afdelningen börjar med förslag till middagsoch qvällsmatordning för veckan under årets olika tider. Denna matordning ger tydligt begrepp om för hvilken -klass af folket boken är egentligen skrifven; detär icke den allra rikaste, icke heller den allra fattigaste; men för den stora massan, som befinner sig midt emellan dessa båda kategorier. Se här förslaget. till middagsmatordning på hösten: . Söndag: buljong med rötter och jordärtskockor, kokt oxbringa med brynt hvitkål, skuren i klyftor, samt fransk senap, stekt fågel med sallater, äpplekaka. Måndåg: fårstek med äpplemos, sagosoppa, plättar med sylt. Tisdag: hvitkål eller buljong med grönsaker, kromgädda med rifven pepparot och smör samt råskalad potates, lamstek med sallater. Onsdag: kåldolmor, saftsoppa med russin samt sur grädde, kaka med sylt. Torsdag: refbensspjäll med äpplemos, stänkvälling, mannagrynskaka med sylt. Fredag: rimsaltad fårbringa med brynta kålrötter och engelsk senap, choklad i koppar med saffransbröd, risgrynskeka. Lördag: kabiljo med skirdt smör och finhackade -bårdkokta ägg samt råskrapad potafis, hafresoppa med stekt bröd, äppelchalotte. Härefter följa anvisningar för tillagning af 379. särskilda anrättningar af alla slag. De äro alla enkla, tydliga, praktiska. och rättade efter lagom stora hushållsbehof. Efter att hafva inhemtat flera kokförståndiga fruars omdöme kunna vi rekommendera mamsell Möllers hushållsoch kokbok, likasom henhes busbonde sedan mer än 30 år, landsböfding Montgomery, gjort i sitt förord till boken. Ab Ek nr rr on PA AA HE bir i ÅN rå ry tr fö or I ——— — — — På Cottas förlag har börjat utgifvas en tredje serie, af Folkbibliothek af tyska klassiker. . Af den utfärdade prospekten finner man bland de arbeten, som äro ärnade att inrymmas i denna upplaga, NV