datum, än de ängfartyget Shne i går medförde. De danska bladen är daterade denb: 20 dennes. be DANMARK. bh Under år 1859 steg värdet af:nförda varor sg; till ett officielt värde af 59,751.37 och af utförda till 39,964,958 danska rikdaler. Detlh var 172, procent mera än 1858. in IFRANKRIKE. så Åter har en politisk flygskrift kommit il:c Paris. Dess titel är: ?Alexander Ilych mö-u! tet i Warschaa?, och den innehålle. skarpt hot mot Ryssland. Frankrike, säger irfattaKK ren, erbjuder fred, men Ryssland må eglömkt ma, att Frankrike ej för andra gångenskall )b åtnöja sig med gagnlösa lagerkransar. Fynk-)g rike har stor fördragsamhet och stort tåla.od, ) sk men de äro icke outtömliga, såsom dess kaft m och tapperhet, dess rikedomar och vapen. lal Såsom tillägg till de af Sigcle meddela; telegrammerna ur Lamoricieres portfölj a.cc trycker en parisertidning, oaktadt Monitörel gi förnekar telegrammernas äkthet, texten till enst depesch, i hvilken hertigen af Grammont den tt 7 Sept. lofvade Lamoriciere, att 20,000 fransmän skulle understödja honom. Sannolikt kommer Monitören att ge officiel dementi häråt. PREUSSEN. Regeringen har tillställt sardinska regeringen ett svar på dess memoir af den 12 Sept., angående dess annexationspolitik.: Efter en kort inledning, som vi förbigå, yttrar preussiska kabinettet: Alla argumenter i memoiren hvila på nationalitetsprincipens obetingade berättigande. Vi äro visserligen långt ifrån att vilja bestrida nationalitetsidens stora värde; den utgör ju tvärtom en väsentlig och öppet erkänd driffjeder i vår egen politik, hvilken i Tyskland städse skall hafva till syftemål de nationella krafternas utveckling och deras koncertrering medelst en verksammare och kraftfullare organkation. Men ehuru stor betydelse preussiska regerinten än tillägger nationalitetsprincipen, så anser hon dock derur ej kunna hemtias något rättfärdigande af en politik, som ville frigöra sig från aktningen för ättsprincipen: Vi anse tvärtom de begge principern: all deles icke oförenliga, utan lefva i den öfvertygesen att det icke tillkommer en regering att tillfredsstäla nationens rättmätiga önskningar annat än på rebrmens lagliga väg och under de bestående rättigbternas respekterande. Enligt den sardinska memoiren måste deremot all konsiderationer vika för de nationella sträfvandenar anspråk, och hvarhelst allmänna opinionen uttalade sig för sådana sträfvanden skulle ingenting annat; återstå för den bestående makten, än att obetingadt? underkasta sig denna opinionsyttring. En politisk lära, som står i så skarp strid motå. folkrättens fundamentalprinciper, kan icke göraslj gällande utan de största faror för Italiens lugn, för den politiska jemnvigten och Europas fred; med den öfverger man reformens väg och kastar sig in på revolutionens bana. Detta oaktadt har hans sardinska majestäts regering, stödjande sig på den förment absoluta rätten af den italienska nationaliteten, och utan att kunna anföra något annat skäl för sitt yrkande, af den heliga stolen fordrat att den skulle afskeda sina ickeitalienska trupper; derjemte har den sardinska regeringen, utan att ens afvakta ett afslag, infallit i de påfliga staterna och håller nu större delen af dem besatt. Under samma förevändning har understöd lemnats åt de uppror, som utbrutit i följd af denna inmarsch, och påfvens för allmänna ordningens upprätthållande bildade armå har blifvit anfallen och upplöst. Och långt ifrån att nu göra halt på denna. med åsidosättande af all internationel rätt beträdda bana, har sardinska regeringen nyss kommenderat sin arm6 att gå öfver konungariket Neapels gränser, under uppgifven afsigt att komma upproret till hjelp och miliiäriskt besätta landet. Samtidigt härmed förelägges de piemontesiska kamrarne ett lagförslag, afseende att åstadkomma nya annexationer på grund af allmänna rösträtten och således innebärande en uppmaning till de italienska folken att högtidligt förklara sina furstar afsatta. Sålunda tillåter sig sardinska regeringen å sin sida de mest skriande kränkningar af noninterventionsprincipen, på samma gång com den sjelf, i förhållande till andra makter, stöder sig på denna princip. Då vi fått anledning att yttra oss rörande sådana handlingar och grundsatser, kunna vi blott uttrycka vår djupaste och uppriktigaste ledsnad öfver dem; ja, vi kunna icke underlåta att anse för en oafvislig pligt att uttryckligt och på det otvetydigaste sätt tillkännagifva att vi på det allra bestämdaste ogilla dessa principer, så väl för. deras karakter som för deras tillämpning. Schleinitz. Prinsen-regenten medhar till mötet i Warschau statsministern von Auerswald, krigsministern, förre envoyån i Petersburg von Bismarck-Schönhausen samt flera högre embetsmän och officerare. ITALIEN. Det officiella bladet i Turin meddelar en berättelse af armens öfverbefälhafvare, generaäl : Fanti, om de militäriska operationerna uti Umbrien och Markerna. Den är daterad Ancona den 1 Oktober. Uti densamma upp: gifves sardinarnes förlust vid intagandet 2 Ancona till 579 man, hvaraf 49 officerare oc 530 soldater. , a Vid omröstningen uti deputerade kamm: Is ren rörande annexationslagen, hade vid de Å! öppna voteringen blott en enda person, deput: randen Ferrari, röstat deremot, men vid den Ii, hemliga omröstningen funnos deremot 6 svarta I y kulor. Uti senaten hade likaledes vid den öppna omröstningen blott en enda, nemli) gen senatorn Brignole, röstat emot densamma. I, men vid den hemliga omröstningen funnos Ia 8 d te Pt 4 FR fart Fr OR tg 00 oh. gt Må a Jr 12 svarta kulor. Deputerade kammaren har beslutat att en jernbana skall anläggas? från Mentone, vidls franska gränsen, långsefter kusten ända till Massa. Den 19 dennes hade afslutandet at kamrarnes session blifvit kungjordt. En de-13 putation från kamrarna skulle till konunger åt öfverlemna en tacksägelseadress från båda huSen. Alla uti Turin bosatta neapolitanare hafve i en af dem undertecknad förklaring enhällig: I ) uttalat sig för Båda Siciliernas införlifvande Ie med Piemont, och ämnade afsända denna handI k ling till Neapel. . Opinione vederlägger berättelsen om at: åP grefve Cavour skulle hafva utfärdat ett ci:. å kulär rörande Sardiniens politik i afseende på de italienska förhållandena. Tidningen för Ja säkrar, att Turinerkabinettets politik vore till. I u räekligt framställd uti konung Victor Emanu. I els manifest till Syd-Italiens folk. tr Bertani berättas hafva återvändt till Neapel i a nn a ga barr aa RR SNR