Aftonbladet – 25 oktober 1860, sida 1

Praktverk: Det gifves namn, hvilka bafva en egendomlig pottisk klang — hvilka genom de ideförbindelser, som med dem äro förknippade, väcka minnet af stora tilldragelser, af ädla och hjeltemodiga handlingar, de der kraftigt anslå själer och komma hjertats strängar att vibrera starkare, än som är fallet vid hvardagslifvots kalla prosa. Ewtsådant namr är Seh weiz! ; Hvem hör väl detta namn nämnas, utan att erinra sig ett folk, som från urminnes tider skattat friheten högre än lifvet, som: endast med tilltjelp af sitt okufliga mod och sin oförsvagade mannakraft slitit de bojor, med hvilka despotismen ömsom genom ränker, ömsom genom: våld, sökte klafbinda det? Hvem hör detta namn nämnas, utan att erinra sig en Arnold v. Winkelfried, som i sitt eget bröst mottog de lans-spetsar, som annars skulle hafva träffat hans fosterlands hjerta, eller en Wilhelm Tell, som heldre ville dö, än blotta sitt. bufvud för tyranniets symbol, och som under de qval, hvilka en illfundig grymbet uppfann för att med dem riktigt plåga hans fadershjerta, svor att befria sitt land och hämnas på dess förtryckare — och som äfven höll denna sin ed? Hvem önskar ej att närmare lära känna de evigt minnesvärda ställen, der en handfull herdar och landtmän med sina från förfädren ärfda vapen sprängde de jernklädda och såsom oöfvervinneliga ahsedda riddarskaror, som tyrannen utsände till att blifva deras förtryckare? Hvem önskar ej närmare lära känna orter sådana som Morgarten, Laupen, Sempach, Granson, Murten, Nanus 0. s. v., hvilkas namn skola stråla med oförgänglig glans, så länge en gnista af känsla för fosteriahd och frihet qvarlefver i folkens bjertan ? Om ett land sådant som Schweiz, med sin storartade, vildt romantiska natur, om ett fölk sådant som Schweizarne, hvilka ännu idag till en stor del bibehålla sina enkla seder, sin fosterlandskärlek och sitt frihetsälskande sinnelag, ej kunna annat än väcka den bildade verldens deltagande och intresse, så skall utan tvifvel en fullt tillförlitlig och träffande skildring af detta land och detta folk blifva för den läsanda svenska allmänheten en välkommen litterär företeelse. Det var denna tanke, som lifvade förläggaren, då han beslöt utgifva det verk, hvars första häften härmed läggas inför den ärade publikens ögon, och vågar han, i medvetande af verkets gedigenhet och det utomordentligt stora bifall; som utomlands. blifvit det till del, hoppas och tro, att det äfven här i Sverige skall finna talrika läsare och äsarinnor. Öfversältningen, som ombesörjes efter den tredje, ännu icke i Stuttgart under pressen lagda sriginalapplagan af Die Schweiz in ihren Klassisohen Stellen und Hauptorten, geschildert von Heinrich Zschokke, kommer att prydas af sjuttiotvå (78) fina, engelska stålstick, fördelade på 46 häften i stor mperial:octav, af hvilka hvartdera beräknas resp: Subskribenter till En Riksd:r Riksmynt. Subskriptionen emottages å väl i undertecknads härvarande Rokhandel som i alla Rikets Boklådor. Texten kommer att utgöra omkring 20 irk, och om man beräknar hvartdera af dem till 20 öre, så blir följaktligen priset å hvarje stålstick endast 16 re. Ett å två häften utkomma i hvarje månad. Stockholm i September 1860. P.A HULDBERG.