Aftonbladet – 24 oktober 1860, sida 3

nom att ståndet vidblefve sitt förra beslut, tyfls kunde, såsom innefattande en beskattningsfråga, icke anses genom tre stånds beslut vara antagen. Hr Dalman ansåg att då frågan blifvit behandlad af ekonomiutskottet, så kunde icke fyra stånds beslut behöfvas i denna S. Det änemligen icke en bevillningsfråga — utan det är fråga om att bestämma grunderna för beskattningen. Förklarade, att äfven han kunde i allo gilla den nu föreslagna S, men då han icke kunde föreställa sig, att regeringen skulle på grund af ett förslag sådant som detta utfärda en lag, utan tog fir afgjordt, att reringen komme att för näst sammanträdande ständer framlägga en proposition i ämnet. så ansåg han att ridd. och adeln borde, på det att enligt K. Maj:ts önskan, ett svar måtte af rikets ständer meddelas angående det förevarande författningsförslaget, antaga utskottets sammanjemkningsförslag, med uteslutning endast af den punkt i iörsta momentet, som öfverlemoar åt landstingen sjelfva att bestämma beskattningsgrunden, och hvilken punkt talaren ansåg helt och hållet oantaglig. Hr v. Koch ansåg S vara af bevillningsnatur, och fann det derföre så mycket vigtigare att hålla på densamma. Yrkade antagandet af sitt på f. m. afgifna förslag. Grefve Mörner uppträdde ännu en gång för att bevisa hr Dalman att här vore fråga om beskattning, men ej om någon ekonomisk författning, såsom om stängandet af grindar eller dylikt. Landstinget kunde till och med emottaga K. M:ts propo sitioner, och hvad man icke finge igenom vid riksdagen kunde man försöka med på 24 landsting. Friherre Tersmeden erhöll ånyo ordet och yrkade att adeln skulle mota Olle i grinden, genom att vidblifva sitt beslut, ty derigenom förfaller frågan, och det är det bästa. Sedan br Dalman ännu en gång sökt göra klart för motståndarne att här blott vore fråga om ett svar till regeringen, och grefvarne af Ugglas och Mörner bytt några ord i anledning af den sednares tal om eldsvådan,, förklarades diskussionen slutad. Sedan landtmarskalken förklarat propositionen om afslag å utskottets förslag med ja besvarad, begärdes votering, men då man ej blef ense om kontraproposition, voterades först derom, hvarvid hr Dalmans förslag antogs till kontraproposition med 16 röster mot 11, som voro för hr v. Kochs förslag. Vid den slutliga voteringen förkastades utskottets förslag med 19 röster emot 11, en utgång, mot hvilken hr Dalman reserverade sig, i det han beklagade att tvenne af förslagets varmaste försvarare vid de förra öfverläggningarne nu burit prestafven vid begrafningen. I följd af det fattade beslutet förkastades utskottets förslag äfven i 49 S, hvarefter ståndet åtskildes omkring kl. 11. Borgareståndet. Talmannen tillkännagaf att konungen bestämt tiden för ständernas hemförlofvande till den 30 dennes. Härefter föredrogs sammansatta statsoch ekonomiutskottets betänkande n:r 44, innehållande voferingsproposition om postskjutsens ordnande. I sammanhang härmed upplästes äfven en inbjudning från presteståndet. Hr Lallerstedt protesterade mot hvarje annan åtgärd från borgareståndets sida, efter det sätt, hvarpå man förut der behandlat skjutsfrågan, än att ståndet skulle vidblifva sitt beslut oeh afslå inbjudningen. Hr Hjerta önskade att den skulle läggas till handlingarne. Hr Staaff deremot yrkade i öfverensstämmelse med sina förut yttrade åsigter, att voteringspropositionen skulle godkännas. Inbjudningen jemte memorialet lades till handlingarne. Ståndet åtskildes kl. tre qvart till 8.