Aftonbladet – 23 oktober 1860, sida 3

ken ränta Bäcklund, ehuru med sitt vägrande, doc tillsagts att för full liqvids skull emottaga, och at liqviden af de 709 rdrna tillgått sålunda, att Åberg intonptt sig på afdelningskontoret; och medhaft Pers ons kreditiv-yexelbok, för att för summan utskrifve ett kreditivqvitto, hvilket Åberg äfven gjort, saml derefter medtagit detsamma för erbållande af Por sons bnderskrift derå, och hade qvittöt sedermera t Bäcklund aflemnats åf Åberg, försedt med under skriften bevittnad af Åberg och befallningsman Ewer lf. Uti uttagna stämningen har Peter Persson upp ifvit dels, att kamreraren Bäcklund ärerörigt beat Persson och velat påtvinga Persson ait han id förstnämnde tillfället skolat erhållit utöfver lyf täde medel 700 rdr, och dels att Persson blifvit anmodad af häradshöfding Åberg den 21 April at! flemna sitt kreditiv, hvilket Pehrsson fullgiort såom af medlidsamhet, då Bäckländ infört 700 rdr fyensom ränta betalts för 21 dagar, nu yrkat ati acklund måtte fällas till ansvar och böter för sins mot Persson olagliga beskyllningar och derjemte till Persson återgälda påförda 700 rdr med derå betald ränta, hvarefter Persson vid målets bandläggning förklarat atti stämningen omnämnde äreröriga be skyllningen och påtvingåndet bestått endast deruti, att Bäcklund den 30 Mars sagt till Persson att denie fått 700 rår merå än hån rätteligen skulle haft, hvilken beskyllning Bäcklund icke oftare gjort; ch har Bäcklund, som genmält att han aldrig sagt nnat än att han lemnat Perssop 700 rår mer är Persson skulle uppbära, och att Bäcklund för desam! ma blifvit godtgjord, hvilket icke vore annat än sanuving, af anförda orsaker bestridt Perssons påståen: de såväl i ena som andra afseendet; varande af BäckJund anmärkt, i anledvibg af Perssons uppgift att Bäcklund infört 700 rdr, att icke Bäcklund utan Åberg utskrifvit qvittot å de omtvistade 700 rårna. Detta, med hvad mera parterna anfört och afhörde vittnen berättat, har rådhusrätten behörigen öfver: vägt; och alldebstund svårandeng till käranden hafdå yttrande, att vid lyftning af pvomingar den 30 Mars innevarande år kos svarande deone lemnat käranden 700 rår mera än käranden skulle tppbaära, icke innefattar någon ärerörig beskyllning, så mycket mindre som dessa 700 rdr derefter blifvit af Kärinden till svaranden återbetalda, hvilken återbetaluing, oaktadt vittnet Åbergs, utsago att Persson icke ville hafva detta sitt tillgörande tydt till någon förbindelse, icke med äfver fästadt afseende å ifrågavarande beloppeti betydenHet, kan med ribgaste sken af rimlighet få untagas bafva skett endast af medlidsamhet, utan fasthellre måste anses såsom ett erkännande och medgifvande af käranden att svaranden verkligen lemnat käranden omstämde 700 rdr rmt för mycket; thy pröfvar rådbusrätten rättvist attstämningsmålet helt och hället ogilla, men lemnar jemväl utan afseende svarandens hemställan om upprättelse af käranden fr den gjorda anklagelsen; och då svaranden: för? klarat att han icke yrkar ersättning för siw tidspil! lan och besvär, erfordras härom ej något rådhusrättens utlåtande, hvaremot det-skall åligga käranderi att med 15!y, rdr rmt godtgöra Bäeklundkostna derna för lösen af protokoller och utslag. Den, som med detta utslag ieke åtnöjes, eger att deruti ;hes K. M:ts och rikets -böflofl. bofrätt öfver Skåne oeh Blekinge söka ändring genom besvär; hvilka af klaganden sjelf eller lagligen befullniäkti! gadt ombud skola författas och underskrifvas såmt sist innan kloekan 12 å tjogende dagen häreftor! som, denna eräknad, blifver måndagen den innevarandd 23 Juli månad, ingifvas till nämnde -kongl. hofrätt; hvars vidare föreskrifter det åligger klaganden ati inhemta och ställa sig till efterrättelse. Försummas något af hvad sålunda blifvit föreskrifvet, skall klaganden bafva förlorat sin talan och besvären komma ej under pröfning. . Som ofvan t På rådhusrättens vägnar. L: M. Wejlander: Fredr. W. Cöster. Ofvanstående utslag har af hofrätten öfver Skåne och Blekinge blifvit faststäldt den: 10 sistl. Augusti.