Året efter hennes död erhöll general Canitz en militärbeställning i Finland, och då först trädde han i betittning af sin mors egendom Kronobro. Göneralen fann: den i högsta grad illa skött och ganska förfallen. Dock med de medel, han nu egde, blef det honom lätt att åter iståndsätta det gamla herresätet. Karaktersbyggningen refs ned, och på grunden af densamma blef ett ståtligt palats uppfördt, Den fordne förvaltaren afskedades och en tysk införskrefs, som skulle förbättra och uppdrifva jordbruket. Nog af, inom några år var Kronobro en af de yppersta. egendomar i hela länet, isynnerhet som generalen oupphörligt köpte in: mer och mer jord och sälunda utvidgade, dess egor. Generalens lilla son, Lathard Constäntin, bade blifvit medförd till Finland, och under de år fadern der qvarstannade uppfostrades gossen i hemmet af en äldre tyska utaf god familj. När arfvingen till den furstliga förmögerheten blef sju år, sändes han till en tysk. läroanstalt, åtföljd. af. en ung polack, såsom guvernör. Hvad det blifvit af generalens yngre bror, hade man sig icke bekant. Han var såsom försvunnen, och generalens hela uppträdande vid Kronobro gaf tillkänna att han ansåg sig såsom ensam egare af modrens egendom. Af de få, som-känt båda bröderna i deras barnaör, då föräldrarna voro bosatta i Finland, var det icke någon som ;kände sig hugad att närma sig mannen, hvilken stridt emot landsmän, och således blef generalen befriad ifrån alla frågor, rörande brodern. : Den dystrey stränge och stolte krigaren var icke heller fallen satt förnya bekant:kap med dem han känt i ynglingaåren uten visade mot allt hvad finnar och ssvenskaris sr om fiskal högdragenhet; Blifven ryss I ina sympatier, hyste han en synbar äfs får alltsom påminte om Sverge. Kanske derföre att vid dessa påminnelser någon röst i hans inre anklagade honom för det onda han bjelpt. till att göra fäderneslandet. Säkertnropade bröders blod, som han utgjutit, om hämnd, för