Aftonbladet – 23 oktober 1860, sida 2

ordningens första paragraf och troligen äfven komme att bifalla det nyss framlagda förslaget till en framställning om representationsreform, så ådagalade detta att borgareståndet önskar undanrödjandet af ståndssplittringen, som visserligen ej varit minst mellan stad och land. Det skulle derföre vara högligen bedröfligt, om hela det. föreliggande förslaget skulle stranda på en paragraf, som handlade om penningen. Talaren hade för sin del haft en alltför hög föreställning om hvad allmänna meningen önskat och väntat af de ifrågavarande: -förordningarne, för att han ej skulle beklaga en sådan utgång. Förslaget förordades vidare af hr Cramer, som förenade sig med hrr Tkollander och Waern. Hr Lindeström, likaså. Han var öfvertygad att städerna komme att njuta största gagnet af länsrepresentatiohen och att densamma komme att vida bättre motsvara länens förhoppningar än rikets ständer motsvarat landets. Hr Berger hemställde. likaledes huruvida det kunde vara skäl att gå längre, då utskottet i det allranärmaste; om än ej helt och hållet biträdt borgareståndets mening. Hr ,Sundvallsson slöt sig deremot till hr Kock, hvilken ånyo uppträdde och förklarade sig ej kunna inse att ståndet genom bifall till hans förslag skulle gå längre än genom det förra beslutet. Något bevis för detta , sitt påstående aktade sig dock den skarpsinnige representänten för Malmö väl att arföra: Ett försök i den vägen skulle också icke kunnat att slå stort bättre ut än för söket att bevisa, att det hela icke är större än hvar och en af sina delar. Till sist anmärkte hr Lallerstedt det öfverraskande deri, att hr Hjerta, som, då frågan förra gången förevar, ansåg sig icke kunna biträda det förslag, som då af ståndets majoritet omfattades. emedan han trodde att ståndet derigenom drefve sina anspråk alltför långt, så att beslutet icke kunde vinna något afseende hos de andra stånden, nu deremot ickefann någon betänklighet vid att biträda hr Kocks förslag, som gick så vida utöfver hvad ståndet förra gången påyrkat. Resultatet blef, att ståndet, med 26 röster mot 15, enligt hr Kocks förslag: beslöt vidblifva sitt beslut om fastighetsvärdets läggande till grund för skattens fördelning mellan kom? munerna, men deremot biföll mom. It och 3 af utskottets förslag. Detta vigtiga ärende har i dag på f. m. förevarit äfven hos adeln, der hr v. Koch och grefve E. Sparre yttrat betänkligheter mot de första och tredje momenterna af 47, men ståndet hann icke på f. ms fatta beslut i ämnet. Nämnde punkter äro emellertid genom tre stånds: bifall af :rikets ständer afgjorda: I afseende å det af borgareståndet afslagna mom. 2 är det att förmoda, att adeln hufvudsakligen gillar utskottets förslag, hvilket på sådant sätt: äfven: skulle blifva af tre: stånd godkändt. Inträffar detta, blir borgareståndets beslutnaturligtvis utan praktisk påföljd, men man kar i alla fall icke undgå att anse, det borgareståndet handlat mera välbetänkt, om det besparat sig uppställandet af anspråk, så beskaffade som dem; som innefattas i ståndets nya beslut i detta ämne. Riksstånden ha enhälligt bifallit förslaget om en anhållan, att K. M. måtte taga i öfvervägande huruvida icke, genom nedsättning i medelportot för inrikes. telegramvexlingen, telegrafkorrespondensen må beredas en behöflig lättnad. Genom de ofrälse ståndens redan fattade beslut är den af hr Wahlström föreslagna framställningen angående linieflottan äfven af ständerna bifallen. Förslaget om ulldiskontens indragning är bifallet af borgareoch bondestånden, men afslåget i presteståndet. Adeln har ännu ej förehaft frågan. I afseende å anslaget till postskjutsens regleripg, har man nu lyckats få en voteringsproposition för förstärkt utskott af tre stånd godkänd. I dagens plenum plenorum meddelade rikets ständer K. M:t deras svar angående antagande af K. M:ts propositioner i religionsfrihetsfrågan och angående verkställighet inom riket af i Danmark meddelade domar och utslag. Förstärkta konstitutionsutskottet har i dag genom omröstning afgjort följande frågor: 1) Det såsom ridderskapets och adelns gemensamma tanke förklarade förslaget ) till ändring i 13 och 16 S5 riksdagsordningen antogs till. hvilande med 40 röster mot 37, som önskade att konstitutionsutskottets af borgareoch bondestånden godkända förslag till ändring i dessa 6 skulle bli hvilande; 2) Det i memorialet n:r 51 framställda, af ridderskapet och adeln: samt bondeståndet godkända förslag till ändring i I 11 mom. och4. 2 mom; tryckfrihetsförordningen, om ) Detta förslag lyder: 1:0 Jemte erkebiskopen, biskoparne, och pastor primarius i Stockholm, hvilka af konungen till riksdagen kallas, välje hvarje stifts kyrkoherdar samt de ordinarie lärarne vid stiftets elementarläroverk, hvilka för sina befatt ningar ega presterlig befordringsrätt, gemensamt och inom sig, på sätt de öfvereuskomma, följande antäl ledamöter i presteståndet, nemligen för: Uptala stift sex, Stockholms stad fyra, Linköpings stift sex,., Skara fem, Strengnäs fem, Westerås fem, Wexiö fyra, Lunds sex, Göteborgs fyra, Kalmar. två, Karlstads två, Hernösands fyra och Gotlands två. Komministrarne — — — fullmäktig. 2.5 Tniversiteten — — — riksdaogmannaun