Aftonbladet – 23 oktober 1860, sida 2

gas upp till 78 å 79 skålp. holl, Ärterna ha helt och hället slagit fel; hvad som erhällits duger blott åt kreaturen: Raps likaledes felslagen; den har ej gifvit mer än en femtondedel af förra årets gröda. Potäterna äro angripna af sjukdomen i högre grad än föregående år. Höskörden bar varit särdeles rik, men höet lidit något af väten under slåttern. Smörproduktionen har, i följd af den ymniga gräsväxten, varit vida större än, i fjol. — Lunds universitet. Akademiska föreningens deputerade hafva i dessa dagar tili sin ordförande nära enhälligt valt professor G. Ljunggren. Professor Svedelius har till universitetet återkommit från, sin resa till Dalarne. — Det nybildade Harmoniska sällskapetx, hvars profkonsert förliden vår med rätta väckte så mycken uppmärksamhet, lärer nu börjat repetitionerna till sim första konsert. Man får der höra Haydns stora B-durs-simfonie, en kantat af Gade med stor orchester, motett af Seb. Bach m. m.: (D. B.). oo En konstförening har bildat sig inom Östergötland. Vid ett för ändamålet i Linköping hållet möte den 17:e valdes direktion och antogos stadgar. Inalles 440 lotter om 7: 50 rmt hvardera äro tecknade. Exposition skall nästa år hållas i Linköping. — Af de föreläsningar i musikens historia, som äro ämnade att tills vidare bållas hvarje måndagsafton i musikaliska akademiens lokal af akademiens lärare i detta ämne, professor Bauch, egAe den första rum i går afton, då, efter en blick på: hinduernas och kinesernas) tonkonst samt ett flygtigt vidrörande af grekernas frygiska, doriska och lydiska tonarter, hvartill framdeles lärer blifva tillfälle att närmare återkomrsa, åtskilligt meddelades om musikens tillstånd: under den första kristna perioden. Kyrkofadren Ambrosius i tredje seklet efter Kristus var den förste som dels genom samlandet.af folkmelodierdelsaf egna skapade den första koralsången, och påfven Gregorius I, med tillnamnet den store, som lefde trenne sekler efter Ambrosius, vårdade och omhu dade musiken högeligen samt vidfog den radikala förenklngsreformen att reducera grekernas dittilis brukliga 990 tontecken till endast 7.Derigenom att elever af musikaliska akademien såsom. prof på den musik, som omnämndes, utförde åtskilliga tonstycken, nemligen till: och! med trenne soli af hinduiskt oeh kinesiskt ursprung med underlagd svensk text samt fyra sånger ifrån en så aflägsen tid, att deras ålder ej med visshet kan bestämmas, sjungna i kör, och bvaraf den sista var af Abbe Vogler på ett utmärkt sätt harmoniserad, — ökades intresset af föredraget, som började kl.7 och, meden-kor paus, slutade inemot kl. V, 9. Å — Fröken Bornhold! sjöng på sin soirå sistlidne lördagsafton, utom -pagens andra aria ur Figaros bröllop: Väsen, som lyda ömma begär, och baliaden ur sKung Carls jagt, tvenne tyska romanser,..Wohin af.C. Kreutzer och O bitt euch: liebe Vögelein faf Gunmbert, samt slutligen de svenska folkvisorna: Om dagen ismitt varbete och Mins du: hvad du lofvade ; !isamt en:dänsk romans af H. Rung: ; Fröken : Bornholdts. okonstlade förePP LBNODANTEE NATO RTR hvarje gåag han sammanträffade med landsmän, och detta gjorde att hän undflydde all beröring med dem; Tio är håde förgått sedan generalen blef återkallåd från sin tjenstgöring i Finland: Under denna tid hade han ett par gånger varit på Kröonobro, och då endast helt kort; men han skickade hvarje år sin homme daffaires öfver, för att granska räkenskaperna och vaka öfver-att egendomenskittes med omsorg. Samma år Aberney sflyttäde till Junta bade förvaltaren på Kronobroj redan April månad, erhållit befallning att Kronobrö skulle sättas i ordhing och inredas med den största prakt; ty generalen och hans son ämnade tillika med ett större antal gäster ankomma dit vid midsommarstiden och-qvardröja der öfver sommaren. Stora våningen, alla gästrummen och unga baronens våning. erhöllo nya möbler och inreddes med en fabeliös prakt: Hela trakten och grannarna, ifrån invånarne i de minsta pörten deromkring, v:sste att förtälja om all den granniåt, som blifvit förd till Kronobro. Ektorps och Juntas invånare voro likväl de enda som icke talade derom, ehuru det förra låg femfjerdedels mil, och det andra en mil ifrån Kronobro., Orsaken var visserligen icke l att man lefde i okunnighet om dessa märkvärdigheter; utan belt enkelt den, att allt nytt, i som törtäljdes derom, blef förtroenden, dem rättar-Ivar gaf Annika, och hvilka stannade hos henne, utan att hon meddelade dem hvar-T ken åt Skuldfrid eller fru Smidt. Och pi enahanda sätt var det med Moster Sara. Gumman var ganska intresserad af att höra småsqvaller och nyheter; men hon transporterade aldrig sådant till. systersonen, , emedan hon visste att han afskydde allt dylikt. Följden blef att hufvudpersonerna lefde i fullkomlig okunnighet om det, som hela socknen hade tijl samtalsämne. 7 I Dagensföre midsommargaftonen ankommo generalen, håna son och ett stort antal gäster till Kronobro. Den så länge öfvergifna egendomen hvimlade af folk. Vackra damer, ståtsi