Aftonbladet – 19 oktober 1860, sida 3

omen och kommer ej heller att deritrån utgaä. Sannolikt endast för att gifva gissningen friare och obegränsadt spelrum, samt göra det för mig omöjligare att vederlägga dylika smädelser, denna gång om min verksamhet såsom boktryckare, gitter ni icke antyda, ännu mindre uppgifva, hvilken eller hvilka dessa förderfliga och sedeslösa småskrifter med svekfulla titelblad skulle vara: Om, såsom ni väl vill påskina, vården om religionens och sedernas helgd skulle varit motivet för denna smädelse, och ni verk: ligen haft för afsigt att med den lömska attacken varna en lättrogen och bedragen allmävhet, så synes Sndamålet verksammsst skulle hatva befordrats, om! oi tillika utsatt de svekfulla titlarna, de der tillika utgöra en hädelse mot religionen. Allmänheten lika? som jag hade då vetat hvilka litterära missfoster af detta slag, de haft att undvika, och jag särskildt den förmånen att känna hvarom detta käromål handlade) Detta sednare plågar vara nödvändigt för hvarje an-I klägad, som vill och kan försvara sig, men det var väl detta försvar ni ville omöjliggöra? i Då en sådan uppgift likväl bäst häfver er smäd delse, har jag måst söka den på en omväg och medl ledning af ofvanstående. Åtnämnde förläggare haf på min officin tryckts följande stora och små skri ter: Bojesen, rom. antiqviteter; En BouguetPensöer för hjertat och tanken, sagor; Hjärnes, Columbus, Jetta Lings, Nordenflyckts, Olof Rudbecks, J. Wellanders, Å J. Hallmans, Olof Kexells, C. B Zibeths, Johan Nyhoms vitterhetsarbeten; Roos, biblisk historia; Seseman, brudskrifter ; Yckenberg, tal samt kärlekskatekes för! gossar och flickor, af en gosse och en flicka. Denna lista är fullständig, snarare för stor än för iiten. Af alla dessa skrifter torde påtagligen den lömska anmärkningen icke kunna gälla någon annan än den sistnämnda skriften, derest anmärkningen eljest afser annat än en smädelse, den man skulle ega svårt ved. rlägga, då den ej vederbörligen spöcifieerades medelst utsättandet af de svekfulla titlarna. Låtom oss nu se, hvaruti detta mitt boktryckarebrott, som sårat sedlighet och hädat religion, egentligen består, och hvarföre mitt pamn häruti inblandats. Af sistnämnde småskrift trycktes första uppagan, hes mig, utan hos förläggaren, redan 1849. Den fromleristiska kritiken deröfver kommer sålunda ganska sent, så sent att man med skäl kan fråga sig, hbvarföre kommer den just nu? Månne det är för religionens och sedernas helgd, eller månne det icke snarare är för något helt annat? Andra upplagan trycktes hos mig omkring 1852, således för 8 år selan, men allt hittills utan några anmärkningar mot hvarken boktryckare eller förläggare. Således nyt skäl att upprepa ofvanstående fråga. Sedermera har en eller 1vå ytterligare upplagor deraf utkommit, men i från min officin. För att nu än vidare visa både kitsligheten och falskheten uti den gjorda smädelsen, må först, i afeende på de svekfulla titlarna, de der tillika utgöra n hädelse mot religioaen, erinras, att titeln istora och tydliga bokstäfver lyder å om-laget, såsom jag visat Aftonbladsredaktören, Kärlekskatekes för gossar och flickor samt underafdelningstitlarna: Katekes för flickor af en gosse och Katekes för gossar af 2n flicka. På -dessa titlar synes ingen kloksmenniska; som kan läsa innantill — utom de helige redaktörerna af Aftonbladet och Handelstidningen, som måste förutsättas hafra känt både titlar och-innehåll, hvarom de skrifvit — rimligen kunnat misstaga sig om det skäffitsamma innehållet och först secermera deröfver erfara bestörtning och förtrytelses. Och hädelsen mot religionen — kan icke vara någon annan, än begagnandet af ordetskatekes, Då likväl detta grekiska ord allmänt begagnas om mångahanda handböcker, såsom Landtbruks-, Trädgårds-, Blomster-, Ladugårdsm. fl.-katekeser; så. torde det opåtaldt kunnat användas i detta glada, qvicka, von Braunska lilla studentskämt; och något annat är icke denha Ksärlekskatekes.. Emellertid hafva de finkänsliga redaktörerna af Aftonbladet och Handelstidningen härutinnan gifvit ett nytt begrepp och enny definition på hädelse mot: religiom:. det är attiprofan stil begagna ordet katekes! Det är dock fara värdt, att de härigenom nästan endast göra Wimmerby den-ryktbarhet stridig; somv en justitiestatsminister en gång gaf densamma. Åtminstone hafva de härigenom bättre förtjenat en likartad ryktbarhet. För att fullständigast bemöta detta högvigtiga käromål mot min officin, må. här slutligen äfven anföras ett prof på det sedeslösa och--lättfärdiga innehållets. Katekesem eger naturligtvis sina buds — kanske ock ett religiöst ord, som ej annorledes får begagnas? Emellertid utvälja vi bland dessa det i sedligt hänseende alltid mycket ömtåliga Sjette budets, rien må läsaren icke förhand gripas af samma bestörtning och förtrytelse, som de sedesamma stora vidningsredaktörerna. Detta bud lyder sålunda: Du skall icke vara svag! Hvad är det? Du skall älska och värdera din fästman så; attdu intet ögonblick glömmer honom, hvarigenom du lätt kunde komma i olycka. Då en älskling utan dygd Djerfva anslag vågar Och hans öga. utan blygd Af begären lågar; Lyd den känsla, känn den makt Himlen dygden skickar; Låt en blick af djupt förakt Ljupga mot hans blickar! Det må vara religionsoch sedlighetsvårdarne i Aftonbladet och Handelstidningen förbehållet att frukta fylika och likartade läror, äfven när de kanske i nåsot annat sbuds framställas med kanske någon större :on Braunisk djerfhet, samt att derföre rekommenlera motsatsen. Derför må de svara; men hvarje innan, som ej sitter för djupt fåst uti det skenheiga fromleriet, lärer härvid fråga sig: hvilkendera w immoralisk och eligionshädande — den lilla kärekskatekesen, detta oskyldiga-och fläckfria, om än ria studentskämt, eller det publicistiska kritikasteriet eraf? Åtminstöne borde en motsatt sedelära ej preikas i offentliga blad. Så förhåller sig emellertid med denna-animärkning ch sinädelse, hvartill man icke försmått-att på min fficin, för 8 år sedan, uppsöka en vrängd och sänvingslös anledning. Jag vill för tillfället -dock icke säraf göra annan tillämpning än uttala den förmoian och förhoppning, att sanningsälskande läsare här. wti behagade skönja starka anledningar till. den sanolikhet, att hvad annat dylikt af smädlig eller fördenande art, som Aftotbladet kan behaga åstadkömna om min ringa person, verksamhet och åsigter. kulle lika lätt och grundligen kunna genmälas, om id och utrymmnig dertill lerminades. Stockholm den 17 Oktober 1860. . Sundval!son: i Böktryckare i Upsåla. Till Redaktionen at Aftonbladet, Då Nofrköpings Tidfingar i sitt nummer ff den 7 dennes söker:göra troligt, att äen i Norrköpings Kuriren föregående daginförde inbjudning till Sverges Ivinnor, att göra insamling till Öppresande af en