som ersättningar, som ädömdes Edman 1 detta mal. — Rådhusrättens 6:te afdelning har dömt enkan Johanna Danielsson, att för förtigande af hittegods, då egaren dertill sig anmält, för första resan stöld af gods, till sammanräknadt värde af 35 rdr, böta det tredubbla beloppet, eller i brist af tillging till böter undergå 21 dygns fängelse vid vatten och bröd samt dessutom i:4 månader hållas till allmänt straffarbete å tukthus — Såsom förut är omnämndt, har arbetskarlen Norberg blifvit tilltalad och häktad för att han å Wermdön från skepparen Rydman tillgripit en klocka, värderad till 50 rdr, och från skepparen Hellman 137 rdr kontanta penningar. Då Norberg blet häktad, efter gjord anmälan om nämnde stölder, innehade han en guldsnusdosa, värderad till 125 rdr och som blifvit under denna sommar å ångfartyget Wingåker frånstulen numera aflidne tobaksfabrikören Ljunglöf. De tvenne förstnämnde stölderna har Norberg vid med honom inför rådhusrättens 3:dje afdelning hållen ransakning erkänt, men påstått att han af arrendatoren Ekström under Bo å Wermdön köpt guldsnusdosan för 6 rdr rmt. Der na Norbergs uppgift föranledde Ekströms inkallande och uppgiften besannades. Ekströrå berättade vid gårdagens förhör, att den 29 Augusti å Kornhams torg en okänd yngling åt honom utbjudit en snusdosa, som uppgifvits vara af förgylld messing, För sausdosan hade begärts 1 rdr 24 sk., men Ekström, som icke varit synnerligen hågad att köpa densam ma, hade slutligen köpt dosan, sedan han nedprutat densamma till 42 sk. rgs. Detta styrkte Ekström genom arbetskarlshustrun Lindström, som vid köpet närvarit och nu fick med aflagd ed intyga sanningsenligheten af nämnde uppgift. Nu kommer det högst egna uti denna transaktion. För omkring tre veckor sedan hade Ekström å ångfartyget Wermdöv färdats hit tillstaden. Fan hade då begagnat förenämnde snusdosa. Tilltalade Norberg, med hvilken Ekström varit. bekant, hade då varit med ombord. Ekström hade bjudit Norberg snus, hvarpå denne frågat om hän icke kunde få lånv dosan på några dagar, emedan, såsom ock med verkliga förhållandet är öfverensstämmande, han påföljande söndag skulle gifta sig med en flicka å Wermdön: Ekström ssvarade : Jag lånar ej ut dosan, ty den är så tunn och kan alltid bli förstörd å bröllop, då der dansas... Norberg begärde då. få köpa dosan, hvarpå Ekström, såsom han uppgifver, på gyckel begärde 6 rdr för densamma. Penningarne erlades, och Norberg fick dosan, hvarefter Ekström bjöd på köpskålen. Sedan Ekström med intyg, såväl af sin husbonde, som pastor i församlingen, styrkt att han vore känd för en ärlig vandel, blef han skild från målet, som i afseende få de af Norberg föröfvade stölder uppsköts tills annan dag. I — Vid rådhusrättensafdelning för tullmål förekom ii går åter till ransakning det förr refererade, mot handelshuset Högstedt Comp. anhägiggjorda mål, jangående en låda vin, som af Högstedts dräng den 207 Sept. blifvit vid Skeppsbron bortbytt emot enaninan oförtullad dylik låda, som med ångfartyget Grefve Berg skulle afgå till Fihland. : Denna dag hördes i målet vaktmästarne P. D. Petterson, E. A. Asplund samt uppsyniogsmannen Edling, jemte Högstedts kypare C.J. Sjöberg samt drängarne P. O. Larson och J. Södergren. Dessa personers berättelser öfverensstämde deri, att: då den från nederlaget hemtade vinlådan, innehållande 60 but: Guldkrona, fördes till Högstedts försäljningskällare cch lades der utanför på gatan, medan drängen Larson hemtade häst ocb åkdon för att transportera den till Skeppsbron, hade försök gjorts att utbyta denna mot en förut på gatan liggande; lika stor och snarlik låda, innehållande cliquot. Den från nederlaget hemtade lådan hade blifvit nedförd i källaren, men på vaktmästaren Asplunds tillsägelse åter uppförd och på lasset jemte den andra lådan forslad till Skeppsbron och ahastad vid ångfartyget Grefve Berg. Asplund förmälde, att då han vid källaren märkt, att den rätta lådan blifvit mot en annan utbytt, och tillsagt om den rättas upp förande ur källaren, hade en af Högstedts kypare bjudit honom ett par riksdaler, om han: ville taga den andra lådan i stället, hvartill han dock ej låtit öfvertala sig, utan visat kyparen, att, enligt förpassningen, den rätta lådan med Guldkrona var märkt: N:o 13, 1860, då deremot den orätta hade årtalet 1859. — Kyparen C. J. Sjöbergs berättelse var högst sväfvande och sans svar obestämda, ehuru han både af ordföranden och af allmänna åklagaren, advokatfiskal Tham, uppmanades att hålla sig till sanningen och föreställdes att hans åtgörande kunde för honom sjelf i annat fall blifva af ganska svåra följder. Sjöberg erkände slutligen, att han åtföljt drängen ned till Skeppsbron, att han der mottagit den qvitterade förpassningshandlingen af vaktmästaren Asplund samt att han en stund derefter gifvit drängen Larson befallning att köra tillbaka till ångfartyget Grefve Berg-och der försöka att utbyta den rätta, på kajen liggande lådan, emot den andra, hvilken: ännu låg qvar på vagnen, samt att sedan träffa Sjöberg vid Österlånggatan. Drängen Larson hade verkställt dett: och sade sig ej annat kunnat göra, då han dertill blifvit befald. Vaktmästaren Petterson hade emel.lertid observerat tilltaget och skyndat efter drängen hvilken blifvit upphunnen i Nygränden, hvarigenom len oförtullade lådan åter kommit till rätta. Uppsyniogsmannen Edling hade sig ej något vidare bekant i saken än hvad han berättelsevis hört af de deri inblandade personer. Drängen J. Södergren hade med dragkärra forslat den omtvistade lådan från aederlaget i S:ora Vattugränden till Högstedts källare vid Regeringsgatan och der af Högstedt fått betallning att nedföra den i källaren: Målet uppsköts till nästa rättegångsdag, då det ålades alla de denna dag på svarande sidan närvarandeatt vid 10 rår vite närvara, då Högstedt vid samma vite skall medhafva sin kladd och sin or: derbok. f — Rådhusrättens afdelning för tulimål hade i går session. Följande personer blefvo dervid dömda att för försök till smuggling mista varorna och böta deras halfva värde: Eåö städerska och en matros å ångfartyget Lenoart Torstensson. Den förra hade försökt insmuggla 2 stycken bomullstyg, värderade till 4 rdr 25 öre; den sednare hade haft på kroppen förstucket 5 alnar doffel, värderad till 4 rdr alnen. En städerska på ångfartyget Gustaf.IL Adolf, som haft en sidenmantilj, 2 st. halfylletyger, ett par alnar taft m: m. Hon sade att mantiljen var af henne ett par gånger begagnad, men kunde ej bevisa detta. Varorna voro värderade till 60 rdr 46 öre. En annan städerska å samma fartyg för diverse utländska tyger, värderade till 30 rdr 5 öre. En maskinist å ångfartyget Svea, fördt af kapten Nylen, för ett parti artificiella blomdelar, värderade till 39 rår. En kock å jakten Två Bröder för 36 par handskar, värderade till 54 rår. Slutligen blef en uppassare å ångfartyget Svea dömd att böta för försök att insmuggla 900 cigarrer, värderade till 45 rdr, fulla värdet af dem, såsom ostämplade, och öfverkyparen å samma fartyg att böta, för andra resan smuggling, fulla värdet af en nattrock, 30 rdr. Två andra i beslag tagna nattrockar vidkändes han icke. — Vid samma afdelning förekom åter det förr refererade målet, angående korgmakareenkan Christina Snöör, hvilken sökt att insmuggla ett parti cigarrer. Snöör var du personligen tillstädes, liksom hennes förra rättegångsdagen begagnade ombud; korgmakaregesällen A.: Ludvig, som uppgifvit sig vara egare till nämnde cigarrer, kvilka nu af de utsedde värderingsmännen värderades till 9 rdr 88 öre, och dömdes Snöör och Ludvig att hvar för sig böta varans halfva värde. Dei beslag tagna cigarrerna dömdes rutna. förba Äfven afsades utslag i det förr refererade måJet mot kapten P. G. Lund, förande jakten Anna Catharina, i början af September hit anländ från London och till handelshuset. A. Berg et komp. medförande: fem seroner indigo, hvilka genom försumligÅ. AE TA NA KN RN