Aftonbladet – 12 oktober 1860, sida 3

Position, angaecnde I. d. uxCljerska nusets på mniddarholmen användande till riksarkiv, det rikets ständer, med bifall till hvad K. M.i dettähänseende behagat föreslå, måtte på riksgäldskontoret till K. M:ts disposition anvisa de för verkställigheten deraf under nästa statsregleringsperiod erforderliga medel, nemligen dels 15,300 rdr såsom hyresersättning till Stockholms stad, att med en tredjedel årligen utgå, och dels en summa af 60,600 rdr, att i mån af behof använd s för Geijerska husets tillbyggnad, orneriog och anordning till riksarkiv. Uti afgifna reservationer hafva dels hr af Dalström, hr Cedergren samt riksd igsfullmäktige S. Rosenberg, C. A. Larsson och C. G. Sköldberg, med åberopande af utgiftsafdelningens förslag till utlåtande, yrkat, det rikets ständer, med anmälan af de betänkligheter, som i ofvanberörda hänseenden förekommit emot förslaget att använda f. d. Geijerska huset till riksarkiv måtte tillkännagifva att rikets ständer ej funnit skäl bifalla den kongl. propositionen, dels af doktor Wåhlander, med hvilken biskop Annerstedt och doktor Tellbom instämt, med yrkande att rikets ständer, med afslag å den kongl. propositionen, ville i underdånighe. hos K. M. anhålla, det täcktes K. M., efter verkställd undersökning och i händelse icke några oöfvervinneliga hinder möta, låta göra utbyte af det nuvarande rissarkivet mot kommerskollegii hus å Riddarholmen, sant att de för detta ändamål erforderliga kostnader måtte under förskottstitel af statskontoret bestridas och derefter anmälas till ersättande af rikets näst satnmanträdande ständer. Af lagutskottet. N:r 53. Hemställer att presteståndet måtte medgifva den af de öfriga riksstånden bifallna förändringen i ridderskapet och adelns privilegier om upphörande af särskildt forum för ktehandlande af frälsemans konkursoch boskilnadsmål. AT sammansatt bevillnings-, lagoch ekonomiutskott. N:r 18. Memorial i anledning af riksståndens skilj: aktiga beslut, i afseende å väckta frågor om ändringar i kopogl. förordningen den 27 November 1857 angående vilkoren för försäljning af bränvin och andra brända eller destillerade spirituösa drycker. GÄRDAGENS AFTONPLENA. Ridderskapet och a eln. Ståndet fortsatte behandlingen af förslaget till Förordning :om landsting, och gjordes början med 33 : Följande förändringar gjordes: 35 bifölls med den förändring, att hela sista meningen, ifrån och med orden återkallas till :mvets, uteslöts. 36 antogs med följande förändrade lydelse: ord föranden eger att i tingets öfverläggningar, och. om han till landstingsman vald är, jemväl i dess beslut deltaga. 39 bifölls efter någon diskussion, med den förändring, att föreskriften om besluts befästande med klubbslag uteslöts. Hr von Koch ville, att öppen omröstn-.ng skulle införas, hvilket bestreds af grefve E. Sparre, friherre Tersmeden och grefve at Ugglas Vid 40 uppstod äfven diskussion. Hr D. G Bildt ville, att upptagande af utländskt lån icke skulle tillåtas landstinget, emedan detta skulle motverka den föreslagna hypoteksbanseus verksamhet. Önskade derför att måtte åte-remitteras. Grefve af Ugglas -yrkade att andra momentet: skulle endast erhålla följande lydelse: vupptagunde af lån. Hr Hjärne yrkade bifall till utskott:ts förslag. Med grefve af Ugglas instämde hr von Koch och friherre Tersmeden. Grefve Sparre instämde med hr Bildt. Efter en ganska het debatt blef, genom af hr Bildt begärd votering, utskottets förslag, med den af gretve Ugglas föreslagna förändrig, af ståndet bifallen med 17 röster emot 15. Vid 46 yrkade grefve Sparre det tillägg, att den af landstinget uttaxerade beskattning icke skulle få ödfverstiga det belopp, som länet skattar till staten efter 2 art. Friherre Tersmeden yrkade bifall till utskottets frslag. Med grefve Sparre ivstämde hr Bi dt, grefve Mörner, hr von Koch och hr Hjärne, och slutligen afstod äfven friherre Tersmeden från sitt yrkande, hvarefter bifö ls med den nämnda förändringen. Äfven vid 47 uppstod en liflig diskussion. Grefvel. Sparre ville gifva en alldeles ny lydelse, gående de.på ut, att hvarje kommun skulle, i förhållande till den skatt, som den efter andra artikeln till staten betalar, deltaga uti den skattesumma, som af landstinget uttaxeras. Hr von Koch yrkade bifall till komiterades förslag. blott med den förändring, att efter ordet bevillning i andra raden skulle insättas orden efter 2 art., samt att sista momeotet skulle utgå. Flera talare uppträdde på ömse sidor, och sedan Isndtmarskalken förkla:at de flesta rösterna hafva utfallit för grefve Sparres förslag, begärde friherre Tersmeden votering, hvilken så utföll, att grefve Sparres förslag godkändes med 17 röster emot 9, hvarefter ståndet åtskildes kl. !, 11. Borgareståndet. Kommunal-betänkandet. Diskussionen om den 47 i landstingsförordningen fortsattes. Säsom förut är nämndt, voro meningsskiljaktigheterna om denna paragraf stora, hufvudsakligen emedan man hade svårt att finna en beskattningsgrund för kommunalafgifternas utgående, som kunde blifva rättvis och tillämplig på både stad och.land. Under den fortsatta diskussionen framställdes ytterligare, till de af hrr Björck och Lindeström förut afgifna förslagen, nya sådana af hrr Rydin, Dahm, Ditzinger och Sundvallsson. Af de talare, som dessutom yttrade sig, förenade sig hrr Ridderstad, Renström, Lindstedt, Ekelund, Lamberg och Trägårdb i hr Björcks mening. Hr Ditzingers förslag understöddes af hrr Lallerstedt och Hjerta, hvilka likväl hvardera föresiogo ett särskildt amendement till detsamma, vidare af brr Gråå, Lovån och Thollander. Vid slutligen avställd votering antogs med 28 röster mot 12 hr Björcks förslag till kontraproposition, och vid hufvudvoteriogen segrade ock detta förslag med 26 röster mot 14, som voro för bifall till utskottetå förslag. Det sålunda antagna förslaget är af följande 1ydelse: De afgifter, som af landstinget blifva till uttåxering beslutade, utgå i förhållande till taxeringsvärdet af den fasta egendomen inom hvarje kommupalsamhälle på det sätt, att den summa, som af landstinget blifvit till uttaxering bestämd, jemföres med hela det för länet senast fastställda taxeringsvärde, då sig visar huru många riksdäler i landstingsskatt belöper sig på hvarje kommun. I kommu nen fördelas vidare denna skatt efter sammz grunder som andra kommunalafgifter.. 48 bifölls med en mindre förändring, föranledd af beslutet i 47. 4 49 förändrades äfven, på framställning af hr Björck, så, att orden: varda genom vederbörande häradsskrifvare, magistrater. och regementsskrifvare, i sammanhang med kronoskatterna, under benämning : landstingsmedel debiterade, utbyttes mot: varda af kommunerna i länet under namn af landstingsmedel debiterade. : I 3 61 gjordes, likaledes på yrkande af hr Björck, den förändring, att orden: huru många öre riksmynt sig belöpa på hvarje riksdalers bevillning. förändrades till: hura mycket sig belöper på hvarje kommun. 7 Vid 63, om att två landsting kunna bildas inom samma län, yrkade hr Trägårdh att det ej skulle positivt bestämmas till två, enär behofvet, såsom fallet vore med Kalmar län jemte Öland, kunde erfordra flere. På framställning af hrr Björck och Lallerstedt bifölls paragrafen oförändrad. I öfriga ej särskildt omnämnda delar antogs komiterades förslag med de af utskottet ojiorda förän