rande kommunalstyrelse i stad och kyrkostämma samt kyrkooch skolråd blifvit afgjordt. I förslaget till förordning om kommunalstyrelse i stad ha 1—2 SS, innehållande allmänna stadganden, blifvit genom 3 stånds beslut antagna; 3 5 har af borgareståndet erhållit en förändrad redaktion; presteståndet antog komiterades förslag. 4 6, angående de kommunala rättigheter, som burskapsegande medlemmar af en stadskommun tillkomma, har af bondeståndet blifvit oförändradt bibehållen. Presteståndet antog komiterades förslag, borgareståndet har deremot uteslutit 1:sta momentet, och åt 2:dra momentet. gifvit följande lydelse: I:så väl de kommunala rättigheter, hvilka hittils uteslutande tillkommit barektlnsgande bor:gare, som de särskilda skyldigheter afsamma art, hvilka sådana borgare ålegat, ega jemväl ide, hvilka jemlikt 3 S äro medlemmar af stadskommunen, taga del, såvida icke samma rättigheter och skyldigheter genom grundlagarne äro förut vissa klasser af stadens medborgare särskildt förbehållna. Adeln förenade sig häruti med borgareståndet. 5:te och 6:te 55 äro godkända, I (afseende på 7:de , i fråga om beslutanderättens uppdragande åt stadsfullmäktige, ha alla 4 stånden stannat i olika beslut. Adeln antog 1:sta momentet af komiterades förslag, samt det 2:dra äfvenså, men med röstmajoriteten förhöjd ifrån Vv, till 24. Presteståndet antog de båda tförsta momenterna. af utskottets, förslag, det sista deremot af utskottets. Borgareståndet gjorde det tillägg, att röstmaximum, skulle, bestämmas till ?, af de närvarandes, röstetal efter röstvärdet; och bondeståndet har oförändradt godkänt utskottets redaktion. 8:de har af alla fyra,stånden blifvit antagen. Vid 9:deå har adeln och presteståndet fogat ett tillägg; le öfriga stånden deremot antagit utskottets förslag. 10:de S antogs af presteoch bondestånden; de öfriga stånden ha deruti gjort åtskilliga förändringar. Vid 1l:te S, som af bondeståndet antogs i dess helhet enligt utskottets förslag och af. presteståndet enligt komiterades, har I:sta momentet, af adeln antaget, i borgareståndet. erhållit den förändring, att. röstberäkningen skulle göras efter kommunalskatt; 2:dra momentet antogs af sistnämnde, stånd, enligt komiterades förslag, hvaremot adeln beslöt, att detsamma borde utgå. I2:te Si utskottets förslag antogs af adeln, likasom förut af bondeståndet; prester ståndet förändrade densamma i enlighet med 11 S.. Borgareståndet gaf åt sista momentet följande lydelse: För egendom — — — äfvensom i enahanda fall för jordegendom, som innehafves af arrendator eller landtbo, må ej röstasv. 13 S antogs med några mindre betydliga, af adeln och borgareståndet dervid gj rda redaktionsförändringar; 14 och 15 SS utan förändringar.. Vid 16 S, som af presteoch bondestånden . antagits, ha de öfriga stånden framskjutit tiden då inkomstoch utgiftsförslagen böra vara färdiga till granskning, ifrån Oktober till December. 17—32 S5 ha genom tre stånds sammanstämmande beslut blifvit godkända. I 33 S, som stadgar, att tre. sammanträden skola af stadsfullmäktige årligen hållas, har borgareståndet ansett ordet tre böra utgå, och. adeln bar häruti instämt. 34—40 8S5 antogos, oförändrade, . Vid 41 8 beslöts af borgareståndet, med hvilket adeln sig förenat, öppen omröstr ning i stället för det af komiterade föreslagna och af de tvenne öfriga: stånden. godk:nda sättet med slutna sedlar. 42—44.85 antogces. 45 S, om ordförandens rätt att utvisa, afslogs af adeln och borgareståndet. 46—47 8 antogos. I 48.S gjordes af borgareståndet några förändringar, hvaruti adeln instämt. 49— 69 SS-ha vunnit alla fyra ståndens bifall. Uti 70 S har. adeln tiNagt orden ?efter 2:dra, artikelns. bevillning?, borgareståndet:. ?dock eger hvarje stad. för sig rätt att besluta annan beskattningsgrund?.;, 71—72 SS. äro, godkända. 73 S, som handlar, om, stadsutskylders benämning, har af preste-. och bondestånden blifvit ..godkänd, . af .de andra, båda afslagen, 1.74:de.S; har borgareståndet gjort tillägget med ledning af upplysningar. från. drätselkammaren..samt bifogat ett nytt moment af innehåll, att. utgiftsoch inkomstförslaget borde vara uppgjordt med afseende på de särskilda bestämmelser, som kunna vara stådgade. för inkomsters användande och utgifters bestridande.. Ridderskapet och adeln biträdde detta beslut i afseende, på tillägget, men antog .ej det nya momentet. Vid 75:te vidtogs af sistnämnda båda: stånd samma förändring i afseende på. tidens. framflyttande, som vid 16:de S. 76:te och 77:de 8S antegos. Den ;78:de jäfyensåg med wmnågrar afsadeln; och borgareständet deri gjorda mindre redaktionsförändringar. 79-86 :SS: godkändes. 87:de S äfvenså, med ett litet tillägg, beslutadt i borgareståndet och hos adeln, 88—91 85 antogos. ; Man finner af denna redogörelse huru ide flesta punkter komiterades förslag, med. de deruti af utskottet gjorda modifikationer, blifvit af rikets ständer godkändt. Hvad de paragrafer åter angår, om hvilka riksstånden stannat i olika meningar, äro egentligen:endast följande af mera framstående vigt: 8:dje och 4:de SS, om definition på medlem af stadskommun samt de kommunala: rättigheterna, hvarvid den af borgareståndet beslutade redaktion synes oss vara den bästa, äfvensom 41:sta S, angående frågan om öppen eller sluten omröstning. De öfriga förändringarne angå nästan uteslutande redaktionstörändringar af mindre vigt, som utan svårighet böra kunna sammanjemkas, hvilket äfven, som vi hoppas, skall bli fallet med dev här ofvan angifna. Hvad frågan om öppen? eller sluten omröstning angår, en fråga; hvarom så mycket. kan sägas och blifvit sagdt för och emot, vilja. vi nu blott erinra derom, att det hittills hos oss gängse sättet torde, såsom egande häfd och folksed för sig samt lemnande mera. betryggande garantier emot inflytelser så väl från det ena hållet som från det andra, böra föredragas, helst man ock derigenom undgär att, då rösterna äro lika, lägga afgörandet i ordförandens hand. i ; Vi öfvergå nu till en redogörelse: för. riksståndens : beslut i afseende å förslaget till