Aftonbladet – 9 oktober 1860, sida 1

CCS VISSCINAEn al MIGJOTITELEN I Gel: cla Cc:l försök att redan i början undanskjuta den genomgripande reformen i dess helhet, och af en knapp majoritet i det andra att tillbakavisa denna reforms sista och vigtigaste del; men man bör hoppas att, likasom ridderskapet och adeln på grund af inbjudning frårträdt sitt något förhastade beslut, borgarestårdet häruti måtte följa det gifna goda exemplet. I trots af de många olika meningar och beslut, som vid denna frågas behandling inom de tre stånden gifvit sig tillkänna och vidtagits, är det emellertid tillfredsställande at finna, huru i de flesta fall komiterades af utg d skottet modifierade förslag genom 3 stånds beslut erhållit en bekräftelse, som ingifver goda förboppningar om reformens genomförande. Det är i afsigt att ådagalägga detta, som vi här gå att lemna en öfversigt af nämde beslut. Men innan vi företaga denna redogörelse, torde det vara af nöden att med några ord ännu en gång återföra i minnet den visserligen ofta påpekade, -men : aldrig nog behbjertade vigten af kommunalsystemet. för vårt land, de negativa och positiva fördelarne: af detta system. ec Hvad som är det först i ögonen fallande: i fråga om kommunalväsendets ändamålsenliga ordnande är den härigenom förr. eller sednare inträdande inskränkningen uti förvaltningens öfverdrifna. centralisering. Genom detta centraliseringssystem uppstår nödvändigt en ganska talrik klass af embetsoch tjenstemän, hvilka i de flesta fall vid de allmänna ärendernas handläggning tillämpa vissa trånga id6er eller snarare former, som göra alla ideer öfverflödiga, hvarjemte de städse iakttaga en torr, långsläpig och föga upplyst rutin. Deras stora antal utgör, som hvar man vet, en kräfta för budgeten, hvarigenom tillgångar medtagas, hvilka på ett vida nyttigare sätt skulle kunna användas. En af de mest värg diga uppgifter för en statsman i våra dagar vore utan tvifvel att lyckas förenkla det administrativa maskineriet. En förminskning, i embetsmännens antal, hvilken tillika skulle utgöra ett af de verksammaste medel till. nedsättning i statens improduktiva utgifter, blir en gifven följd af kommunalsystemet, rätt tillämpadt. Af ännu större vigt äro de positiva fördelarne af berörde system. Härvid räkna vi i främsta rummet den lyftning, som ett sådant gifver åt den individuella. sjelfverksamheten. Vill man hos medborgaren ingjuta kärlek för fribeten, lära honom att med vishet bruka denna frihet aoch göra honom villig att med uppoffringar bevisa sin frihetskärlek, så måste man försätta bonom i ett visst oberoende och lemna honom ansvarigheten för hvad han inom det offentliga lifvet gör och låter. Ett annat och för svenska medborgare synnerligen vigtigt resultat, som är att vinna af det kommunala systemets återupplifvande bland oss, är den fria, af hvarje ståndsskranka oberoende samverkan medborgare emellan, som sålunda nödvändigt skulle uppkomma. Och slutligen får man ej förbise det mäktiga medel till en politisk. uppfostran, den verksamma plantskola för blifvane representanter, som ligger uti en tidig, oafbrutet, inom sockenoch länskom.muner förvärfvad vana vid allmänna ärendens behandling, hvarjemte landstingsinstitutionen i sin fortgående utveckling utan allt tvifvel skulle genom sin ställning till de mindre kommunerna å ena sidan, till nationalrepresentationen å den andra komma att utgöra ett icke ovigtigt moment vid frågan om den sednares så högt af behofvet påkallade ombildning. Efter denna hastiga öfverblick af kommunals systemets fördelar öfvergå vi nu till den utlofvade redogörelsen öfver riksståndens beslut i ämnet, hvarvid för Jenna gång vi endastha att sysselsätta os med förslaget till förörds ning om kommunalstyrelse på landet, såsom varande det enda af alla fyraZstånden hittils handlagda förslag.):F : Då bondeståndet, som bekant är, utan förändring antagit ekonomiutskottets betänkande, så behöfva vi här blott angifva de punkter, der antingen två eller tre af de öfriga stånden biträdt berörde utskotts förslag, eller ock tre af dessa stånd instämt uti ett från bondeståndets mening afvikande beslut. I afseende å ifrågavarande lagförslags I:sta kapitel; som innehåller allmänna stadganden, ha 1—3 8 blifvit af alla fyra stånden antagna; de öfriga 3 SS godkändes af tre stånd och utgra alltså äfvenledes rikets ständers beslut. Uti andra kapitlet, som handlar om kommunalstämman, blefvo ock 7:de och 8:de 55 (paragraftöljden fortgår oafbruten genom hela lagförslaget) af trenne stånd godkända, hvarmot i afseende å 9 komiterades förslag af de tre första stånden antogs. Paragrafen bar i komitnetänkandet följande lydelse: I öfverläggningar och beslut, som angå ärenden, gemensamma för hela kommunen, deltage samtliga röstbe ättigade; men i öfverläggningar och beslut öfver ärenden, som angå endast i mantal satt jord, må ej andra än de taga del, som sådan jord innehafva., Utskottet hade ansett en dylik klaässplittring olämplig och derföre uteslutit hela denna S, men -deremot af den t0:de gjort tvenne, af hvilka den förra innehåller ett tillägg rörande maximum i röstetal, -hvilket icke godkändes af de tre stånden, som antogo 10:de komiterades förlag. Af borgareståndet gjordes dock härvid det tillägg, att ej någon må rösta för mer än 600 skatteören. 11—22 5 intogos dels af 3 stånd, dels af alla fyra. 23:dje 8 ändrades af börgareståndet så, att ler -ordföranden ej sjelf för protokollet, eger sommunalstämman tillsätta protokollsförande. De tre öfriga stånden godkände utskottets förlag, hvaruti denna tillsättning förbehålles ,rdföranden. 24—26 8 antogos af alla fyra tånden. Hela tredje kapitlet, om kommunaifullmäktige, 27—3836 85) har vunnit tre eller fyra stånds ifall, Uti fjerde kapitlet, om kommunalnämhs len, ha 37—48 58 blifvit bifallna. Vid 49 gjordes af presteståndet följande tillägg: Der kommunalnämnden består blott af tre VRT SE RO KT SALSA Et