under bitall yrkades at. br. Hjärne, .alslag.! erremiss af den del som Törer postsk itsen,. TR ve ar nö Liljeferast? och Lägerbjelke; frib. Akerbj jämt ;hrPrintzefiskörd, Kvaremöt grefve Sparre och hr v. Koch yrkade återfemiss, afslogs betänkandet med 21 röster emöt 16, hvilka önskat återremiss, ; Bankoutsköttetsutlåtänden:r 44, med anledning af förre förvältaren vid Tumba O: Möllers ansökning om 350 rdrsärligt understöd, återremitterades. Derpå fortsattes diskussionen ötver ekonomiutskottetsi betänkande nr I6L, ifrån 22 6 i förslaget. till förordning för kommunalstyrelser ä landet. Uti nämnde Y förändrades 2:a mom. i enlighet med borgareståndets beslut, så att kommunälstämman eger tillsätta protokollist. 23 bifölls med den derutiaf utskottet föreslagna ändring. 24—26 44 biföllos utan diskussion. I 278 beslöts på grefve Mörners förslag genom votering med 19 röster emot 6, den förändring, att för uppdragandet af kommuhalstämmas myndighet åt fullmäktige skulle erfordras två tredjedelar af röstäntalet i stället för hälften, såsom komiterade föreslagit: Kontrapröposition innehöll bifall till komitens förslag. e Borgareståndet: 2? Till behandlibg: förekom såmmansätta stats! och ekonomiutskottets betänkanden: 33; i anledning af riksståndens skiljaktiga beslut; rörände ötiköttets betänkande n:o 23, i fråga om skjutsningsbesvärets ordnande; och föredrögs: först utskottetsa inbjudniög till prestes-och borgareståndetvatt förena sig ide andra båda ståndens beslut, hvärom uppstöd en lifig öch långvarig diskussion. -Hr Rydin förordade på det varmaste inbjudningens antagande, Hr Lallerstedt utvecklade i ett längre föredrag de orsaker, på grund af Hvilka han ansåg detta nödvändigt, genomgick frågans behandling från början samt visade den förandräde ställnivg den nu intagit, att rättvisa och billighet fordrade att börgareståndet frånginge sitt betlut, samt att det vore tid att vidtaga någon åtgärd för att befria jordbruket från en orättvisa, som endast vunnit helgd genom sin fortvaro under sekler. Hr L. fäste framför allt uppmärksamHeten på hvad följden nu skulle blifva af ett afslag. De skjutsskyldige skullö derigenöm blott få sig påkastat ett nytt, betungände onus i den allt mer och mer växande postskjutsen, i stället för den lättnad man äåsyftat. Tal. slöt sitt föredrag med att påyrka inbjudningens antagande. Hr Blanche yttrade att tillfällen sällan erbjuda sig att godtgöra en stor. orättvisa, och att då det inträffade, man derföre borde begagna sig deraf. För inbjudningens antagande yttrade sig vidare hrr Staaff, Lamberg, H. Gahn, Ridderstad, Hammar och Eneman, Å motsatta sidan yttrade sig: hr Tollander, som fäste sig hufvudsåkligen vid det orimliga i att söka genom inbjudning upprifva ett två gånger af ståndetiredan fattadt beslut; hr Wallenberg, som ej ville genmäla annat, än att han fordrade bevis på, att de skjutsskyldige, hvilka hufvudsakligen utgjordes af de mindre jordbrukarne, skulle finta sig belåtna med en sådan. förändring, som tvingade dem ätt betala penningar för skjutsen, i stället för att få bestrida den in natura, hvdttill komme den omständigheten att skjutsen med diligenser och postvagnar aldrig skulle bära sig på de stora ägarne och ämiö mindre på de små, och det vore här fråga om icke mindre än 2600 mil landsväg. Dessutom, hvilka trodde man väl skulle Komma att bestrida skjutsen; ty icke kunde man gerna föreställa sig att en ny klass skulle uppstå? Jo, det blefve desamma som nu, blott-med den skilnaden, att de kanske finge mindre betaldt. Vore deremot skjuts!egan för låg, hade hr W. ingentiög emot: att höja densamma, och låta hvar och en resaride betala hvad skjutsen vore värd: instämde för öfrigt med hr Thollander samt önskade uppläsandet af prosten Rundgrens reservation. Sedan denna blifvit uppläst, upp!:ogo-hrr Rydin och Lallerstedt densamma till väderläggning samt sökte visa att ståndet här ej skulle begå någon inkonseqvens, äfvensom att förstärkta utskotten behandlat och voterat om frågor, der besluten varit mycket mer skiljaktiga än här, der 3 stånd bifallit principen, fastän de velat bevilja olika belopp och för särskildta ändamål; hvilket tillträsslat frågan. Felet vore hufvudsakligen prösteståndets, som alldeles bortglömt anslaget 70,000 rdr till pöstskjutsen, hvarföre ock nw skulle inträffa, om frågan fölle,. att de skjutsskyldige antingen ej skjutsade pösten, och då finge man se hur det skull: komma att så, eller ock skjutsade den och derigenom finge sig pålagda en ny tunga. För afslag å inbjudnirgen ta. lade vidare hrr Hierta, Gråå, med hvilken hr Schwan örenade sig, samt hr F. Rinman. Vid votering afslogs inbjudningen med 25 röster mot 18. Härefter uppstod frågan om voteringspropositionen, då hr Hierta först yttrade sig samt förklarade att nan ansåge frågan förfallen och propositionen grundagsstridig, hvarföre han för sin del ej kunde: anmat in underkänna densamma. Hr Björck ansåg frågan ;j heller kunna falla på-annat sätt än så, att någon rotering i förstärkt utskott nu hvarken kunde komma fråga om de 200,000 eller 170,000 rår; men der;mot borde saken återremitteras för ny voteringspropositions uppställande om;.de af tre stånd beviljade 70,000 rår till postverket, ty följden skulle annars slifva den, som hr Lallerstedt ganska riktigt anmärkt. Ar cLallerstedt yrkade återremiss för voteringspropositionernas uppställning i öfverensstämmelse med hr Montgommerie-Cederbjelms reservation, hvari hr H. sahn förenade sig. Hr Wallenberg instämde med ir Hierta, hvaremot hr Rydin yrkade bifall till voeringspropositionen. Efter tvenne omröstningar för bestämmande af kontraproposition utföll bufvudvoteringen så, att 31 röster voro för rent afslag åvoteripgspropositionen. mot 10, som röstade för bifall. Slutligen väckte hr Wahlström den motion med ;fseende på linieflottans tillstånd, som vi på annat tälle-i bladet meddela, och hvilken af flera ledamöer begärdes på bordet. DAGENS PLENA. Ridderskapet ooh Adeln. Statsutskottets mem. n:r 198, med anledring af delns återremiss utaf voteringspropositionerna röande 8:de-hufvudtiteln, om anslag för läroverksbygsader, blef uti 25:te och 27:de punkterna lagdt till rändlingarne, sedan utskottet förklarat sig dermed cke kunna taga befattning, enär 3:ne stånd redan sodkänt voteringspropositionerna. gå Vid 26:te punkten, rörande avslag till läroverksp;yggnad i Oscarshamn, lät ståndet bero vid utskotets förra förslag. Derefter fortsattes Kommunal-be:änkandet, ;ch gjordes början med 28:de . Följande förändringar vidtogos: , Uti 33:e uteslötos orden: och till underhåll för issa, dess gemensamma nytta afseende ändamål, nlifvit ansligen. 34:e f-antogs med uteslutande af mellsnmeningen EFESISEE. BASSE ba SS VERA