Aftonbladet – 2 oktober 1860, sida 3

BLANDADE ÄMNEN. — Statistiskt. I ett nyss utgifvet arbete: af Pietro Maestri erhåller man följande uppgifter om antalet af de menniskor, hvilka räkna italienska språket till sitt modersmål: I Neapel 7,049.984, Sicilien 2,229,620, Piemont m. m. 4,953,952, Ön Saxrdinier 578,630, Lombardiet 1,878,874, Venedig 2,314,192 Mantua och Peschiera 131,932, Triest och Istriei 549,629, Italienska Tyrolen 558,223, Kyrkostate, 3,260,163, Tosexna 1,811,234, Modena 608,991, Parma 501,185, Corsica 242,133, Malta 130,802, Tessir 120,847, Graubändten 15,263, Monaco 8010, San Ma rino 6031; tillsammans 26,949,695. Enligt officiella uppgifter hade staden Rom i slu tet af sistl. år 182,585 invånare. Ibland dessa befunno sig 44 biskopar, 1395 prester, 2466 munkar. 2036 nunnor, 818 seminarister och kollegialer sam: 920 icke-katoliker, hvilka på det officiella romerski språket indelas i kättare, turkar, otrogne och judar De i Ghetto boende judarne, ungefär 8000 till antalet, äro då icke inbegripna uti öetta antal. — Ett sått alt få ansökningar beviljade. På den vestfaliska regeringens tid erhöll en paut lånare, jude till nationen, rättighet att i en af de: nya konungarikets städer iska smaterialvaruhandel en gros en detail. Efter det främmande väldet: upphörande, ville man ej lävgre tillåta honöm fortfar: dermed, då han ej egde burskap och till på köpet var jude. Då han, oaktadt han fått afslag på mång: gjorda ansökningar att få idka sin handel, ändocl fortfor att inlemna nya petitioner, förbjöds han vic vite af 150 rår ätt vidare besvära regeringen i den na sak. Juden lät dock ej afskräcka sig häraf, utar iolemnade en ny ansökan till vederbörande myn