Aftonbladet – 1 oktober 1860, sida 3

sgen nämnda äro: Denna förördning skall icke blifva gällande ide ål, som göras anhängiga för utgången af Decemer månad nästkommande år. (Aret efter det, hvar1uder förordningen utfärda: Reservation är häremot : mäld af hr K, Olivecrona. rg (Insändt.; Vattenl: Cnipgstaxan. Uti Aftonblade för den 20 dennes finnes nförd en artikel rörande täxan för Stockholms altenledning, .h då samma artikel är af.beskaftenhet. att. vilseleda-allmännbeten,: har untertecknad eettsig: pligtig bemöta den med öljande b ktigarde och uplysningar. 7 Få stä r hafva varit så lyckliga som Stockholm a för innevånarnes förseende med nödvändt . tsvaran rent och helsosamt: vatten, rbålls vattenledning, hvilken: änlägges at ommunen sjelf och följaktligen utan beräk. Ning på någon vinst. Sättet ätt löså problemet, huru vattentaxan bör uppgöras, får naurligtvis-en helt annan grund ratt utgå ifrån. !å kommunen sjelf eger denna inrättning, än om densamma utfördes genom ett bolag; ty äkerligen uppstode. då den frågan: huru skall man få den: största möjliga inkomst åf anläggningen? —-r hvaremot frågan HWir: bad är den minsta inkomst hvarmed anläggningen kan underhållas och bära sig? Tfrån denna synpunkt har vattenlednings-öfverstyrelsen också ätgått vid taxans bestämmande; och måhända är tillämpningen gjord i vissa fall nästan mycket till konsumenternas fördel. Den: minsta årligen behöfliga inkomst för verkets undefhåll och skötsel såmt för amortering af det upplånade bycgnadskapitalet är, nligt kalkyler, antagen till 130,000 rdr rmt, när dedningen kommer att lemna vatten till så stort antal afnämare som dertifrån kan med varan blifva försedt. Af detta belopp anses kalkylationsvis, att: vattenförbrukningen till ndustriella ändamål, rännstenars och gators sköljning m. nr. skall kunna lemna 58,000 rdr, och att 72.000 rdr med tiden skola ernållas från hushållskonsumtionen. Från vattenlednin n i dess nuvarande utsträckning kunna (utom hvad som behöfves för industriindamål) cirka 8000 hushåll förses med vatten. och vattenledningen fordrar så!edes i medelral pr familj en afgift af 9 rdr för snart sagdt en obegränsad vattenkonsumtion under bela året. Redan år 1853 skedde, på öfverståthållarens befallning, genom polistjenstemännen en vidlyftig undersökning och förfrågan ifrån hus -ill hus för utrönande af den dåvarande kostnaden för vatten, som transporterades till hushållsbehof, och denna noggrånna undersökning ledde till det resultat, att priset för vatten pr familj var från 15 till 36 rdr, eller i medeltal 25 4, rdr rmt, hvilket för 8000 familjer gör en årskostnad af 204,000 rdr. Tydligt är, att dessa uppgifter voro snararc för låga än för höga, emedan vid deras afgifvande den tanken måste uppstå, alt taxeringen för vatten från den då tiilimnade ledningen skulle framdeles komma att bero på de uppgifter; söm husegare och hyresgäster afgåfvo. Att det omförmälda medelpriset sedermera ökat sig, torde kunna såsom säkert antagas, enär alla körslor under tiden blifvit stegrade. Men utan beräxning häraf är detsamma ändock flera gånger högre än hvad: vattenledningen fordrar, när vatten derfrån kommer att lemnas i nästan obegränsad mängd. När vatten anskaffas såsom hittills, san man deremot förutsätta, att dermed husbållas alltför mycket, och deraf följer omöjligheten att hålla så sundt, rent och snyggt nomlus, som förhålländet kan och måste blifva, när riklig tillgång på vatten finnes emot Viss summa; som utgår med ehakanda belopp, antingen man behöfver eller vill använda den ena dagen större, den andra dagen ringare qvantitet. Artikölförfattarens anmärkning mot dyrheen af det vatten, som ledningen lemnar, torde aärmed vara hufvudsakligen vederlagd.. Förvåhande är att i vår tid en sådan anmärkning kunvuät göras, då hvarje samhällsmedlem borde inse, att en vara, som anskaffas genom en gentensam anläggnirg, alltid kostar mindre, in då hvar och en i mihut skall förse sig lermed, Detta är ett axiom, som endast af kunnigheten: kan bestridas. Jag vill likväl mgalunda påstå, att ej många familjer, sär1eles de förmögna, som hålla egna hästar. hittills anskaffat vatten för mindre kontant utgift än deh, söm måste erläggas efter vattentaxan; men sådant har dock endast kunnat ske i betydligt ringare qvantitet än den, som från vattenledningen erhålles emot det stadzade priset pr rum. Då, såsom ofvan är antydt, den intrad, som, sean fulltartal afnämare vunnits, erfordras från bushållsförbrukningen till vattenledningens underhbåll-och drift samt byggnadskapitalets amortering, är 72,000 rdr, här hestämmandet af uttaceringssättet berott blott på att få detta enkelt ochså litet som möjligt besvärligt för konsumenterna, För vattenledningens framtida ekonomiska sföllning är det deremot alldeles likgiltigt, omde 72.000 rår, som kalkylationsvis äro antagna såsom intrad från hushållsförbrukningen, utgå antingen till följd af mätning eller efter antal rum, eller på något annat sätt. Mat Om mätning antagits till taxeringsgrund äfven för vatten till hushållsförbrukning, skulle man, till undvikande af den stränga! bushbållning med vatten inomhus, hvilken man velat förebygga för sändhöte och renlighets befordrande, nödsakats stadga, att hvårje person. som erhöll vatten från ledningen, borde erlägga betalning för ett visst minimum kannor, och att det öfverskott, som utöfver mininiqvantiteten måbända blefve taget, skulle betalas t.ex. lika med vatten som levereras genom mätare til industribehof. Huruvida detta oiort taxan enklare. läftare hegotinlo sämt Or