vackra exar gällde 250 å 300 rdr. Goda kor betaltes med. olika, priser, från.(65 ända till: 110 rår stycket. Fram på .förmiddagensblef nästan allmän stagnation i handeln, .och kreatur, som: befunnos magrå: eller ansågos mindre goda, såldes för särdeles: billiga priser, så. att de, som uppköpte -kreatur för gödning, gjorde god marknad. (Lidk: TT.) 4 BLANDADE ÄMNEN. Stodentlifvet på Sicilien. Londons Atheneum innehåller en framställning af sicilianska studentlifvet, för hvars riktighet bladet åberopar regeringsdekreter och reglementet för högskolan i Palermo. Den utgör ett idtressant bidråg till historien om det fördumningssystem, bvars naturliga följder nu yttra sig uti den neapolitanska statens upplösning. De, som studerade lagfarenhet och medicin, hade att genomgå en. förelöpande kurs uti jesuiterkollegiet, hvarest man företrädesvis sysselsatte sig med deras själars väl, och denna omsorg blef, efter deras inträdande uti universitetet, ytterligare fördubblad. För hvarje elev uti denna läroanstalt utsågs en särskild Ssjälamästare (maestro di spirito), hvilken stod under. uppsigt åf prefekten, som understödde högskoläns rektor och professorerna i deras pligters utöfvande. Det tillats ej studenten att uppskrifva professorernas föreläsningar, eller göra anteckningar deröfver; men deremot måste han hrarje lördag till en af professorerna afgifva en skriftlig berättelse öfver hvad han lärt under veckan. Hvarje söndag måste han infinna sig uti oratorium, för att åhöra messan. och uppläsa katechesen, hvaröfver han vid bortgåenI det erhöll ett intyg, hvilket han måste sorgfälligt I förvara, emedan man ej tillät honom taga examen eller sednare erhålla någon tjenst, om han ej kunde I visa, att han regelbundet besökt oratorium. Rektorn, som ständigt var en theatinermunk, hade rättighet ati relegera studenterna från universitetet, på grund af en enda professors klagomål. Den sålunda utstötte hade ingen regress mot, ett dylikt förfarånde; eme-Åå dan : målet väl hänsköts till ett råd, bestående al! kanslern, rektorn och fyra professorer, men hvilket dock blott :hade att pröfva, om relegationen var ett tillräckligt straff, eller om icke ett ännu svårare strafi borde fastställas. Feriernå varade från början ef Juni, ända till den 5 November; men äfven under studietiden funnos många feriedagar, vanligen före nade med processioner, till hvilka alla högskolan: elever måste ansluta sig. Men årets vigtigaste period vär fastetiden. Under densamma var hvarje studen förpligtad att, kontrollerad af en prest, en hel vecks utöfva: den helige, Ignatii asketiska öfningar. För regeringen var det isynnerhet angenämt, om de unge personerna härtill valde klostret Sexta Casa, hvilket hade särskildt för detta ändamål inrättade kamrar Öfningarne anställdes alltid vid nästan fullkomligt mörker... .Vanligen-var studenten ensam; han måst först sitta, derefter stå, sedan ligga på rygg med utsträckta armarrocheben; men allt isen noga föreskrifven. ordniogsföljd. . Utomdess voro andeliga uppgifter honom ålagda, bestående uti betraktelser öfver de särskilda trospunkterna, t.ex. en dag om helvetet andra dagen om den eviga saligheten, den ena gån gen om jungfru Marias obefläckade aflelse, en annar gång om Frälsarens blodssvett. De,som med ett undergifvet och fromt sinne förrättade dessa öfningar kunde räkna på framtida befordran; men den, som visade :olydnad, eller ock. blott likgiltighet, blef antecknad såsom misstänkt och lopp fara att blifva öfverantvardad åt polisdirektören Mariscalcos :samt hans tusendetals offentliga och privata sbirrers godtycke. Många,studenter hafva tillbragt åratal uti Vicarias underjordiska fängelser, bespisade med svart bröd och bönsoppa, utan att veta hvad de egentligen brutit; de hade blifvit misstänkta för bristrande religiös ifyer. Sådant. var studentlifvet på Sicilien, ända till dess. Garibaldis. frihetståg gjorde slut på jesuiternas och polisens välde. — Ett klubbslott.: Uti Paris har nyligen fråga uppstått om att åter upptaga en förut öfvergifven plan, nemligen att bygga ett klubbslott eller ett ofantligt hotell invid Bovlognerskogen. --Omkostnaderna för dess uppförande beråknas till 8 millionerrdr rmt. Det skall blifva så inrättadt; att hvarje: deltagare, för en-årlig betalning af 4000 rdr erhåller allt:-hvad han behöfver, nemligen en särskild våning, under det att salongerna; biljardsalarne, :bliblioteket och trädgårdarne äro gemensamima för alla; samt kan föra ett ialla hänseenden utsökt lefnadssätt: : Hotellet skallerbjäda n lysande-taffel,: rymliga rum; skugg rika promenadplatser) talrik tjenstepersomal, hästar vagnar o;s. v. Man skall söka bilda en-furste-sellc champägnestad, i motsats till arbetarstädernas De sednare hafva icke gjort lycka i Frankrike, frugav är au om de förra skola hafva bättre lycka: — Besyanerligt predikosätt, I slutet af femtonde århundradet lefde en neapolitansk dominikanermunk, hvars namn var Gabriel Barletta, hvilken var en omtyckt predikant i det komiska maneret. I en af sina predikniogar visade han t,ex., huru vår Herre ännu städse finner fel;bos sina heliga, och för att göra detta åskådligt, berättade han följande påskäfventyr,.. Då Frälsaren var uppstånden, tillbjödo sig flere att till hans moder framföra, det glada budskapet om hans uppståndelse. Men alla blevo de afvisade såsom olämpliga. Adam sade: Det tillkommer mig, ty jag bar varit orsaken till olyckan; men Herren svarade honom: Du äter fikon och kunde försinka dig på vägen. Abel ville framföra budskapet; men Herren svarade: Iogalunda. Du kunde möta: Käin, som skulle slå ibjäl dig: Derpå anmälde sig Noach såsom -budbärare ;:-men; han fick till besked: Du får ej gå, ty du tycker om att dricka Den fromme röfvaren på korset ville gå, men han kunde ej, ty hans Ben:voro krossade. I samma tor fortfor predikanten hela predikan igenom. Andra predikanter sökte härma hvarjehanda djurs lätev. blott: för satt .roavsina åhörare. En ropade som er gök, en annan snattrade som en gås, en tredje begagnade legenden om den hel. Petrus, för att berätta allehanda upptåg af honom, t. ex. huru han en gång lura gin värd på betalning för förtäring och dylikt. .sANt detta hörde till de s.k. spåskäfventyren eller .påskskratten. Man ansåg sig mnemligen böra gifva påskfesten en prägel.af munterhet genom att efter den stränga fastetidens slut från predikstolen förlusta folket med alla slags narrstreck och galna infall. — Gästfrihet i stor skala. Vid den stora revyn med de frivilliga kårerna i Lancashire i England; som den 1 Sept. hölls på lord Derbys egendom Knowsley i detta grefskap, hade lord Derby med sällsynt gästfrihet sörjt för att icke en enda af de frivillige lemnade revyen utan attba njutit af hans gästfrihet, genom att taga: sin andel :afven-otalig mängd köttpastejer och öl. Af en statistisk redogörelse--från mr. Morrish, som -ombesöjde detta storartade gästabud, syns, att de pastejer, som fördelades mellan de frivillige och förts dit från Liverpool på 10 vagnar, vägde mellan: 5. och 6 tons. Ölet var brygdt i Knowsley och utgjorde 25 oxhufvuden. För tillredningen af pastejerna hade. åtgått 8000 b mjöl, 6000 I kött, 500 IK smör och 2000 ägg. Dessutom funnos på platsen 60 t:r öl från andra bryggerier och 50. t:r af -Allsopps: bitter-öl. Till smörbröd bepgagnades 30 skinkor, 15 st. oxstekar, 50 tungor, 1000 IB roastbeef, 2000 bröd och 300 E smör. Deri;konsumerades cirka 15,000 stora pastejer, 6000 små då:o och 500 cheshireost, utom en oräknelig mängd bakelser. — De förenade bankirhusen Rothsobild hafva, berättar en tysk tidning, publicerat följande uppmaning: Då till följd af den d. 16 Augusti af engelske predikanten dr Camming i Eyglise de TObservatoirehållna predikan alla judar skola år 1867 föras tillbaka till Jerusalem, så finna vi oss föranledda att härmedelst nunnmana gamtliova vederbörande enranaij pesa mr