Aftonbladet – 28 september 1860, sida 2

— Snällposten i Malmö meddelar följande underrättelser från professor Nilsson, som under de sednaste månaderna varit stadd på en etuografisk resa i utlandet: Efter att i Tyskland-hafva besökt åtskilliga af de förnämsta antiqvariska museer och selermera en längre tid hafva uppehållit sig i Paris; ställdes. kosan -till .London, då under vägen Boucher de Perthes märkliga antediluvienna samlingar i Abbeville besågos och besök. gjordes i. Dänkirchen,,der ett. möte hölls af Frankrikes antiqvarier, i: hvilket prof. N. upptogs som ledamot. I London hafva de storartade samlingarne i British Museum blifvit under flerx veckorstid genomgångna, hvarefter en utfiygt gjorts till Irland, den rätta glatsen för bronsperiodens fuderande, enär inga-romerska invasioner der -förvillat. forskarne och allt i de gamla fornlemningarne är. mer rent inländskt. Dublins i denna väg mer än något annat rikhaltiga museum beskådades, och utfärder gjordes till: de -märkvärdiga grottorna i Böynedalen, i närheten af Drogheda — förunderliga byggnader af grofva stenar, invändigt: fullristade med figurer och förmodligen antingen de gamle Irske konungarnes begrafningsställen eller kryptor för Druiderhas underjordiska gudstjenst. Fill desämma leder en smal gång, så Jåg och trång, att. man måste, föratt inkomma, krypa på händer och fötter, hvaremot det inre är ganska rymligt och: afdeladt i flera rum eller kapeller. Prof. N., åtföljd af en ung dr Wilson, som förut besökt dessa ställen, begaf sig ini 2 de förnämsta grottorna, och mödan blef rikligen belönad; då han här fann. lösningen af: ett af de problemer; han framställt för sig såsom resans ändamål. Äfven i öfrigt yttrar han-sig: mycket nöjd: med resultatet. af..de forskningar, han under sin: resa: varit i tillfälle att anställa, och hoppas iden tillämnade nya upplagan af Nordens Ur-invånare? få nöjet ådagalägga att hans sommarfärd burit frukt i de upplysningar som vunnits, Han skulle i medlet af denna månad lemna England och prisar den; förekommande vänskap och liberalitet, hvarmed vetenskapsmännen så väl der som öfverallt annorstädes gått honom tillmötes vid hans undersökningar. — En kongress melian verldens förnämsta Kemister bar, som bekant, nyligen hållits i Carlsruhe. Den sammanträdde den 3 Sept., för att rådslå: om vissa punkter, i afseende på hvilka kemisternas åsigter äro delade. Dessa punkter rörde bästa metoden för att med symboliska tecken uttrycka sammansättningen af kemiska substanser. Ett stort antal professorer och andra idkare af den kemiska vetenskäpen hade infunnitsig: från Tyskland, Frankrike, Belgien, England, Skottland, Ifland, Sverge, Ryssland, Ttalien, Schweiz, Spanien och Mesiko. De flesta utaf dem voro bekanta för hvarandra genom af-den: utgifna vetenskapliga arbeten, men de ha aldrig förut personligen särmmanträffat. Under kongressens gång voro der oftikring 140 vetenskapsmän församlade, hvilka fenom sin närvaro gjorde j så liten öppståndelse 1:den lugna staden Carlsröbe. Storkertigen af Baden hade ställt representantkammaren till defås disposition. Diskussionerna tördes på tyska, franska och engelska. En komitå hade blifvit nedsatt, för att närmare utreda diskussionsämnet. Som ordförande fungerade: professörerna Weltzien från Carlsruhe, Kopp; Efdman, Boussingault och Dumas. Storhertigen gaf en middag i museum för kongressensledamöter och fritt tillträde till operan. Under loppet af de tre dagar diskussionen varade fann man, att tiden: ännu icke var inne för en allmin öfverenskommelse mellan kemisterna angående de kemiska tecknen; hvarföre den internationella kemiska-kongressen kan sägas ej ha uppfyllt sitt afsedda ändamnål; om än genom densamma den fördel vunnits, att-de många olika vetenskapsmän: ten fått tillfälle att-imeddela hvarandra sina åsigter om sin vetenskap.