Aftonbladet – 27 september 1860, sida 2

ade växterna behöfva till att utseckla grodd. — På stadens auktionskammare försåldes i ag huset n:ris 2 A och 2 B vid Smala gränden, vart. Nedra Wätan, inom Johannis församling, och oropaces af enkefru Christ. Cath. Hammarlund för 4,500 rdr rmt; Gustaf Wasa-dagens firande. Grefve Erik Sparre väckte i går afton på Riddarhuset motionvatt, som trehundrade årslagen af konung Gustaf den förstes död inräffsr nästkommande lördag, ständerna måtte vesluta att åt minnet af den store konungen :gna en hyllningsgärd, i form af ett bögtidigt minnestal. Han föreslog derföre ståndet utt besluta om ett sådant och att inbjuda medstånden att derom förena sig. Hvarje riksstånd borde derefter anmoda sin talman at! illsammans med sina kolleger föranstalta om ;n lämplig ceremoni på årsdagen. Grefven ansåg att det borde öfverlemnas åt hrr talmän att sjelfve utse några af sitt stånd till utt biträda sig. Landtmarskalken tillkännagaf i anledning häraf att han, på grund af förut erhållen kännedom om motionen, redan rådgjort derom med de öfriga talmännen, samt att de vidtalat en person; som de ansett lämpligast att hålla frågavarande minnestal, men att denne icke varit i tillfälle att åtaga sig uppdraget. Landtmarskalken hyste föga förhoppning att finna någon annan lämplig person. Han och hans kolleger kunde icke heller taga någon tirekt befattning med anordningarne, hvarföre landtmarskalken önskade till sitt biträde två ledamöter af ståndet. Sedan ståndet först godkänt förslaget om årsdagens firande, så vidt ske kunde, medelst ett tal, utsåg det till biträde åt landtmarskalken grefve Erik Sparre och hr P. R. Tersmeden. Inbjudning afgick genast till de öfriga stånden att deltaga i adelns beslut om ett minnestäls hållande: Ridderskapet och adelns inbjndning att deltaga i dess beslut kommunicerades genast borgareståndet, som antog!densamma. För presteståndet tillkännagaf erkebiskopen, att någonting till dagens firande skulle komma att-göras. Bondeståndet lärer ha beslutat att illuminera sin klubb i Bergstralska-huset. — I följd åf en genom Posttidningen och Aftönbladet utfärdad uppmaning hade i går aftonen talrik samling af hufvudstadensinevånare infunnit sig å mindre rådhussalen för att öfverlägga om lämpligaste sättet att fira den minnesrika dagen. På uppmaning åtog sig hr borgmästaren Eklund att dervid fungera såsom ordförande. Sedan -ordföranden erinrat om dagens betydelse för Sverge och om huru man högtidighåller den i det landskap, hvarifrån Sverges befrielse utgick, tillkännagaf han att bufvudstadens drätselkommissionen hade beslutat för dagens firande att illumera rådbuset på samma sätt som vid den stora illuminationen 1853 iankdning af konung Oscärs återvunna helsa, ochatt Riddarhusdirektionen beslutat illuminera Riddarhuset och Gustaf Wasas staty. Fabrikören Bergström, som fått sig uppdraget att verkställa denna illuniinering, beskref närmare hvari den kommer att bestå, på ett sätt som ingaf den föreställning att den måtte blifva af en storartad effekt. Det föreslogs bärefter och beslöts att de närvarande skulle utse en komite för att besluta om och leda de blifvande anordningarne. Sedan åtskilliga bland de närvarande uppgifvit förslag på ledamöter, utsågos dertill: pastor primarius doktor Fallenius, öfverstekammarjunkaren frih. Knut Bonde, borgmästaren Eklund, rådman Weser, grosshandlaren Schwan, underståthållaren de Mare, magister Sohlman, professorerna Cronhamn och Scholander: samt litteratören: Brubn. Borgmästaren Eklund fanmodades att sammankalla komiterade. På väckt förslag hemställdes om de församlade ansågo det lämpligt att staden borde allmänt illumineras. Detta förslag vann myeken anklang och alla instämde lifligt i önskan derom. Bland andra förslag, som likaledes vunno de närvarandes bifall, var att församlingarnes p:esterskap skulle anmodas om att i kyrkorna hålla ett tal med bön och sång till åminnelse af den store konungen, afvensom det ansågs att ett fackeltåg skulle vara en vacker hyllning.4: Den utsedda komiten sammanträdde i dag på förmiddagen i lilla rådbussalen. Då. dervid förslaget om en allmännare illumination. kom å bane, kunde dervid naturligtvis ingen-1 ting positivt åtgöras, men då redan beslut är fattadt om illuminerandet af offentliga byggnader och platser, tog man för gifvet attå. alla, som dertill hafva råd och lägenhet och. som bo vid de större gatorna, skulle gernaj: på detta sätt deltaga uti att fira minnet ;afå ljusets seger öfver mörkret genom Gustaf Wasa, Vidare beslöt komiten söka utverka konungens tillstånd att kunglig salut komme atti gifvas i två omgångar kl. 12 lördagsmiddagen. Uppmaning skulle göras för att i hamnen liggande fartyg skulle flagga på half stång under saluten och sedermera i topp. På middagen från kl. 12 till I torde klockorna ityska Kyrktornet komma att spela. Genom pastor primarii och hufvudstadens( presterskaps medverkan skulle föranstaltas att något före 6 kl. på aftonen högtidsringning sker i alla stadens kyrktorn. Derefter skulle i så1. väl territoriella som icke-tertitoriella församlingars kyrkor, så vidt hinder icke möter, hållas en religiös högtidlighet med tacksägelse och bön, föregångna af choralmusik. Derefter ansågs lämpligt att de särskilda sångföreningar, som ämna deltaga i festligheten, samlades i nedra börssalen och derifrån omkring kl. 14, 8 i ett festligt tåg, företrädda af fackelbärare, tåga utför Storkyrkobrinken och uppställa sig omkring Gustaf Wasas staty såmt der afsjunga några för tillfället egrade sånger. För repetition å sångerna skulle sångkörerna inbjudas att sammanträda i nedra börssalen i morgon afton kl. half 8. För att erhålla biträde af något. af regeSENT ev SR SUN SA bo FX IS LAT 20 Fr RENEER ET JESSE ta I