TVÅ SULTANINNOR. Af CARL BERNHARD. Ofversällning från danskan. ra 3 De af mina läsare, hvilka med sin uppmärksamhet bevärdigat en artikel i Folkkalender för Danmark 1860, sam jag lät intöra under titel: Tant Leonoras anteckningar, äro redan väl bekanta med denna, min värda tant; andra, hvilka önska att få veta något om henne, äro härmedelst unde:rättade hvar de kunna få sin önskan uppfylld. De, stutligen, hvilka icke vilja göra sig detta lilla besvär, får jag nu i största korthet meddela att min tant Leonora var allmänt erkänd såsom en älskvärd och snillrik dam, hvars karakter de jemte åtnjöt ett så högt anseende, att ej ett ord af hvad hon berättade betviflades. I sin ungdom och sedan hon blifvit gift lefde hom flera år i Paris före och under den stora franska revolutionen, i en samhällsställning som satte henne i tillfälle att se och böra mycket, hvilket icke kunde komma till allmänhetens kunskap. Deraf har hon meddelat mig åtskilligt, dels genom samtal, som jag sedermera och efterhand upptecknade ur minnet; dels också i egenhändiga anteckningar, som tillföllo mig efter hennes död och på hvilka jag sätter ett högt värde, emedan de så trogei teckna henne, sådan hon var. Dertill uppmanad, vill jag meddela ett och annat utdrag deraf, hvilka dock bilda ett sanimanhä ;gande helt, och så vidt möjligt är skall jag göra det i hennes egna ord, på det att berätte:sen ej skall förlora något af det egendomliga i stlien, som i så hög grad anslog hennes förtroligare krets... Det ligger i en älskvärd och bildad qvinsnas sätt att uttrycka sig någonting eget, intagande, som män