Aftonbladet – 22 september 1860, sida 3

larer). vanda sig. kring de bada portioljernö för Holstein och för Slesvig; de båda ministrarne, som för ögonblicket bestrida dessa departementer, lära, sedan någon tid icke af sina kolleger, åtminstone ej af premieren, betraktas som fullt tillfyllestgörande; svårighe ten säges vara att på hyggligt vis få dessa två herrar satta utanför och ett par andra in; stället, o. s. v. Om: allt detta kunde, som sagdt är, en hel hop rätt intressant skrifva: tillhopa, men jag afstår derifrån, först och främst af det skäl att jag här alldeles icke har plats för politik, för det andra derföre att hela historien ofantligt lätt kan vara en and. liksom förmodligen mycket annat, som just i detta ögonblick sättes här på platsen i omlopp från mer och mindre misstänkta håll. Sålunda hör man hviskas om vissa yttersi kuriösa meddelanden, som skulle — väl heli privat — blifvit gjorda högt stående personer härstädes angående Tysklands planer mot det stackars Danmark för nästa vår, om icke förr; meddelanden, så mycket sällsammare. som de denna gång skulle komma från det eljest mot Danmark så afvoga — Hannover!! Sålunda, för att komma från de politiska affärerna till något behagligare, blifver på et mycket menande sätt den stora nyheten anförtrodd ens diskretion, att en förbindelse skulle af guden Hymen vara förberedd mellan det unga ryska hofvet i en viss storfurstes person och det prins-Christian-af-Danmarkska huset i en motsvarande ung dames, hvilken liksom är predestinerad till sådan ära och storhet genom det specifika namnet Alexandra. Jag nämner allt detta en passant, men jag ber er icke bygga derpå hvarken förmodanden om en allians mellan Danmark och Hannover, eller om framtida familjepakter, mellan Amaliegaden och Sarskojo-Zelo. I H. M:t konung Fredrik VII:s resefunderingar har åter inträdt ett omslag. Han säges nu ej blott hafva öfvergifvit alla planerna om besök.i Jylland, utan äfven beslutat sig till att återvända från Slesvig hbitdirekte (det vill säga till Fredensborg), till och med förr än ämnadt var. De senaste åren har han firat sin födgelsedag den 6 Oktober på Glicksborg, i år torde den komma att blifva högtidlighållen på Fredensborg. Detta är åtminstone frågans allra nyaste ståndpunkt. Jag ser af annonser i tidningarne att Marienlysts badsaison slutar i dag. Det är förvånande att den kunnat hålla ut så pass länge, ty det är i högsta grad tillåtet att fråga sig sjelf, om detta verkligen är en saison, detta, zom vi nu i månaders tid hafva haft. en fastspikad vestanvind med oupphörliga regnskurar, endast varierade då och då med litet — hagel! Det oaktadt hålla hufvudstadens alla förlustelseställen utom murarna troget ut, och Klampenborg har i går under ganska allvarsamma regnbyar öppnat med bästa kontenans i verlden sin vanliga höstmarknadr, rättare ett slags höstkarneval med konserter, baler, tillställningar i alla muntra genrer. Det är en sanning, att det danska klimatet i allmänhet är skäligen vått, och dansken är från sin barndom mera van än mången annan att lefva under paraply; också generas han af en regnig himmel på långt när icke så mycket som t. ex. nordsvensken. Ämnet kunde förtjena en liten fysiologisk behandling. Man ser bär mången gång familjer i det gröna, lägrade under uppspända regnskärmar, görande sin lilla landtliga supg med en smak och trefnad, som af intet låter sig störas, minst af några sådana droppar regn, hvilka skulle vara nog för att bringa ett svenskt sällskap till förtviflan, herrarne till lutter svordomar, damerna till en elegisk gråt för sina nystärkta klädningar och sina fraicha sommarhattar; och jag har i går på en liten promenad mött vagn på vagn från Skouven, med grupper af båda könen, temligen genomblötta, temligen upplösta, men glada, obekymrade, skrattande af full hals, öfverlyckliga öfver att ha gjort en -saa deilig kjöretour. Det står måbända i sammanhang med he.a den danska nationalkarakteren för öfrigt, till hvilken framförallt i så hög grad hörer denna himmelska dygd, kallad tålamod. Man tål regn, liksom man tål schlesvig-holsteinska näsvisheter och så mycket annat, som en man med svensk blod icke skulle tåla. För andra är det i svåra fall en tröst, att åtminstone kunna: bli arg; för den hederlige hr Sörensen är trösten den, att nyde en gad Kop The och se hur bokträdet grönskar. Köpenhamn har fått sig ett nytt observatorium. Takresningen derpå invigdes i förra veckan. Det torde blifva en af de allra förnämsta inrättningar i denna väg i hela verlden. Byggningen sjelf har icke behöft göras så utomordentligt hög, emedan den är lagd uppe på vallen, hvilken bildar en redan ganska respektabel piedestal för densamma; men den är både ytterst smakfull, hvarom man lätt öfvertygar sig vid en promenad dit upp, och den skall vara i allo förträffligt inrättad, hvarom vetenskapsmännen utan undantag äro eniga, Den har kostat betydligt, men bär finna vi åter det hos danskarne sorar:ade, den allmänna anda, som intet spar på offentliga arbeten, och ambitionen att ständigt hålla sig uppe på kulturens höjd. En annan, verkligen enorm offentlig byggnad, ett nytt hospital, bar ävenledes helt nyligen blifvit så pass färdig, att taset nu son bäst pålägges; den har sin plats litet utanfö vallarne och ligger förträffligt mellan grön: allger och smålundar. Kongl. teatern har uppsatt Holbergs: Pernilles korte Frökenstand med en ny Pernille, fru Stillmann; hennes debut lofvar åtskilligt. På Folkteatern ges för närvarande en liten operett Fanchette af Dejazet sonen; en bagatell, men ej bland de allra sämsta i sin art. Detta är i korthet scenens nyheter för dagen. S. B LANDTBRUEK. Håbo och Brohäraders hushålningsgille hade sistlidne fredag d. 14 sin allmänna årssammankomst på det natursköna herregodset Nyborg, tillhörigt orafva v Eroeström. Ernkiot vedeoerta.