Aftonbladet – 22 september 1860, sida 3

ken han hoptrocklat sedan penningarne voro nedstoppade deri. Soneson hade händelsevis å krogen sammaänträffatimed Roos, soms-inbjudit . Soneson på: förtäring. Sonesonhade-derefter, bjudit på:bränvin. Då betalning derför skulle erläggas, och de penningar -voro-slut: som han hadei portemonnaien, badeihan bedt-Roos låna en pennknif af krögaren Andersson för att sprätta upp den. hoptrocklade fickan och derur framtaga penningar. Andersson vägrade att utlemna pennknif, hvarföre Roos tog en bordsknif, med hvilken han uppsprättade Sonesons byxficka och framto; derur en -annotationsbok. Ur denna tog. Roos tvi sedlar å 5 rdr rmt och .nedstoppade derefter annotationsboken åter i Sonesons ficka. Derefter började de åter att supa. Några timmar sednare skildes de åt, och Soneson begaf sig till gården utanför källaren Sans Souci samt Jade sig der. att sofva. ;Bort-: körd derifrån, begafhan sig åter till förenämnde krog och sammanträffade der för andra gången med Roos, då förtäring åter intogs. Efter fortsatt pokulerisg hade Soneson på qvällen saknat sina; pengar; men då var Roos redan försvunnen. : Roos efterspanades och greps.å krogen i. huset n:r4 vid Riddaregatan å Ladugårdslandet, dervid:han innehade 4rdr 50 öre-i sin portemonnaie: och 195 rdr rmt instoppade.. mellan skjortan och kroppen. Af rätten tillspord hvarifrån han fått penningarne, nekade Roos att hafva stulit. dem och påstod att han hittat dem å gatan utanför krogen å : Kungsholmen, Något vidare förekom icke, utan målet uppsköts på 8 dagar. — Rådhusrättens 5:te -afdelning har genom afkunnadt utslag dömt arbetskarlen Carl Gustafssön, född uti Frösunda församling af Stockholms län; att för andra resan stöld till värde af 3 rdr rät böta 9 rd eller undergå 4 dygns fängelse vid vatten och bröd såmt dessutom uti 1 år och 6 månader hållas till allmänt straffarbete. ; — Rådbusrättens 4:de afdelning har dömt qvinspersonen Helena Sofia Svensson att för tredje resan stöld till värde af 3 rdr rmt böta 9 rdr eller vä? dergå 4 dygns fängelse vid vatten och bröd samt dessutom uti 3 år och 6 månader hållas till allmänt straffarbete. i — Skomakarelärlingen Strand, född d. 18 Nov. 1841 i Wirserums socken af Jönköpings län, har af rådrådhusrättens 4:de afdelning blifvit dömd: att, för begagnande af lifsfarligt vapen i oträngdt mål, böta 40 rdr rmt samt för det han dermed tilldelat en person tvenne sår böta 10 rdr, eller i brist af böter undergå 23 dygns fängelse vid vatten och bröd, — Polisransakning hölls i förgår med f. åkaredrängen Lars Erik Andersson Schelin, eller; såsom han sbdnast kallat sig, Carl Fredrik Hård, hvilken, såsom förut är omnämdt, för några dågar sedan greps å Norrmalms terg. För tvenne år sedan lyckades Han rymma från Långholmen, hvarest han undersick honom ådömdt straff af 4 års allmänt arbete för tredje resan stöld. Uppmanad att omtala på livad sätt det lyckats honom att rymma från fästHingen, afgaf han följande berättelse: Under arbete rid jernvägen hade han köpt sig ett par svarta byxor, tivilka han en qväll lyckats inpraktisera i logementet. Den 17 Oktober 1858 hade han, Xl. 10 på qvällen, sedan han endast undergått ett år af den ådömda fängelsetiden, lyckats att oförmärkt klättra upp på taket af repslagarebanan och derifrån öfverstiga muten midt främför kamrerarebyggningen. Sedan han Köpt sig kläder, hade han tidigt följande morgon infunnit sig uti Ladugårdslands pastorsexpedition och der utbekommit prestbetyg -för Carl Fredrik Hård, under hvilket af honom begagnade namn han icke blifvit straffad. Han begaf sig direkte ut till Eds socken och erhöll dagen derpå tjenst hos bonden Eriksson i Törnby, hvarest han tjenade ettår. Derifrån flyttade han till patron Lychou på -Antuna, hvarest han hade tjenst ett halft års tid, till dess han den 24 sistl. April flyttade till Jan Mårtens i Edsby, hvarest han innehade tjenst då han nu greps. Han hade ieke kunnat undandraga sig husbondens tillsägelse att köra in till staden med ett hölass. Schelins uppgifter om hvarest han uppehållit sig efter rymningen lära vara sanningsenliga, äfvensom upplysning inbemtats, att han under sin frihet uppfört sg ärligt och arbetsamt. Deremot är det att antaga att den af honom nu afgifna berättelsen om det sätt, hvarpå han lyckats rymma, icke är sanningsenlig. Att han i det längsta söker neka, förklaras deraf, att, om han erkänner hur det verkligen tillgått, han, som endast är 27 år gammal, har att emotse straffarbete för lifstiden. Det tros nemligen, utt Schelin, som hade varit anställd som sjukvaktare hos å fästningen kommenderade sergeanten Lund, under det Lund inslumrat, hade iklädt sig Lunds uniformsrock och mössa, tillegnat sig hans plånbok med inneliggande 30 rdr och derefter helt ogeneradt passerat vakten samt, utan att bli uppmärksammad och igenkänd, lyckats erhålla friheten. Åkåren Löfgren, nu vid förhöret tillstädes, intygade att Schelin, dagen efter sedan kändt blef att han rymt, tidigt på morgonen varit nere vid åkarestationen uti Nybrohamnen samt då varit iklädd en uniformsmössa, hvarifrån den gula randen varit bottsprättad. Schelin hade då yttrat att han blifvit frisifven från Långholmen. Då Schelin fortfor att neka för tillgreppet af uniformspersedlarne och penningarne, blef målet uppskjutet på åtta dagar för vidare upplysningars vinnande.