Aftonbladet – 21 september 1860, sida 1

TAR AR Te KIRAN NOR RT Bi 2 Er NA de talare: vitsord, som vid det 25-åriga universitetsjubileet inför den Belgiska hufvudstadens bildade allmänhet och en del af universitetets fordna motståndare ådagalade haltlösheten af de farhågor, som emot detta universitets upprättande blifvit framhållna. Hr Charles de Brouckere, borgmästare i Brässel, yttrade vid detta tillfälle, bland avnat, rörande hufvudstadens tämplighet såsom säte för ett universitet, och det ogrundade i påståendena om den våda för studierna och de studerande sjelfve, soma en sådan stad skulle innebära: Tjugofem års erfarenhet står i dag vid vår sida, för att vederlägga deras påstående, som under förevändning att en yppig bufvudstad är otjenlig för upprättandet af ett universitet, hade beröfvat denna stad dess akademi, dess rättskola och inskränkt dess medicinska läroverk, i stället för att förstärka och fullständiga den högre undervisningen. Tjugofem års erfarenhet af unversitetets här-varo vittnar högt att våra studerande. veta att draga fördel af de hjelpmedel af alla slag, de samlingar i alla kunskapsgrenar, som: erbjuda sig för deras intelligens, deras smak, deras behof af upplysning, utan att de missbruka de förströelser, eller förförelser,.-midt ibland hvilka de lefva. Hvarest annorstädes, i Belgien, skulle de dessutom söka de hospitaler, musåer, biblio teker, det observatorium, som här stå till deras disposition? Hvarest skulle de finna denna konstens och litteraturens vederqvickelse, som höjer själen och stärker sinnet? Hvarestdessa öfverlägsna män i litteratur och vetenskap, lika mycket som uti konsten, i embetsmannaverlden, i sambällslifvet, .utmärktheter hvilka egga till täflan samt bilda och förädla: de en män, som med. dem komma i berö-ring Inflytelser af detta slag äro de förherrskande, och jag skulle vilja tillägga, att det är godt, det vill säga nyttigt, att förförelserna och sjelfva lasten, . visa sig i sin gestalt, när, vid sidan deraf. de stora och ädla föredömena äfven. äro talrika, likaledes äro eggande. Valet emellan det goda och onda,-emellan det som är väl och rätt samt det som är förderfligt, är lättare; erfarenheten af. verlden förvärfvas sr iabbare; menniskan utbildas tidigare och bö ttre. Till stöd för denna åsigt, som vid.första påseendet 7 kan synas vågad, kan jag intyga, att våra I ärjungsr aldrig varit inblandade i någon däl ig affär; att styrelsen aldrig behöft mellahko NMa, genom repressiva, åtgärder, utan tvär tom mer än en gång konstaterat den goda ar da, som rådt bland de studerande, samt til I. och med. handlingar af försakelse och up .ponring. : JAuvudstaden erbjuder ungdomen en annan of kattbar fördel: den befriar dem från lokala Cych provinsiella fördomar. Man befinner sig här på det enda ställe, der flamändare och , valloner lefva blandade i den mest intima förbindelse, der alla förena sig i samma kärlek till fäderneslandet. Det tillhör kanhända icke mig att påminna eder, att vårt universitet först bar inrättat cn fakultet för de politiska och administrativa vetenskaperna, samt sålunda öppnat cen: väg, hvilken alla skyndat sig att följa; men jag kan icke neka mig nöjet omtala, att de flesta af embetsmännen i Hötel de Ville hafva vid ; denna fakultet hemtat en undervisning, hvaraf ;den kommunala förvaltningen skördar frukterna. : I sammanhang med denna framställning af de fördelar hufvudstaden erbjuder ett universitet samt om det ogrundade uti de farhågor för en sådan stads menliga inflytelser, hvilka blifvit framhållna, meddela vi äfven följande utdrag af mr Verhaegens tal: iDet biskopliga partiet hade icke trott på utföörbarheten af vårt företag och hade: derföre: ända till dess fullbordan icke deråt egnat uppmärksamhet; men när det öfvertygat sig att universitetet i Brissel icke mera var en utopi, försummade det intet medel att berö fva. det allt förtroende inom föräldrahemmen. De mest moderata bland våra motståndare påspekade de olägenheter, som kunde upps s omma af föreningen af ett stort antal individer i den lifliga och för alla intryck emottagliga ynglingaåldern; vidare angåfvo de såsom en oundviklig fara de förförelser och den förströe!se, för hvilken de oerfarna studenterna i en hufvudstad tycktes böra vara utsatta. I ett tal af 1839 ha vi besvarat detta inkast, i det vi åberopat exemplen af London, Paris, Berlin, Wien, och i det vi hänvisat tll vår egen erfarenhet. Belgien hade nyss genomgäått den mest våldsamma kris, för hvilken en ny stat kan vara blottsäld, och det på en gång visa och patriotiska uppförandet af vårt universitets upgdom hade lagnat hvarje förhåga för dess förvillande. Vi frågade dem af våra åhörare, som hade gJort sina akademiska studier i andra städer, om det moraliska och intellektuella lifvet der är mindre blottstäldt för faror än i Briissel. Dem, som fruktade för de förförelser och den förströelse, som man stundom i en stor stad anträffar, frågade vi, hvilket faktum som rättfirdigat denna farhåga. Vi inbjödo alla Brässels invånare att förklara, om, sedan 1834, studenternas uppförande gifvit anledning till något klagomål, någon befogad förebråelse. Och svaret var icke för någon vifvelaktigt. Ingenstädes hade lärjungarnes efnadssätt varit mera rezelbundet, mera värligt; och i trots af sina fördomar hafva mottåndarne till vir institution icke kun-at utala ett enda ord af tatlel eller förebråelse. dekså kommo snart de familjefäder, som, nissledda, i början bemtagit sina söner, att nyo anförtro oss dem. I dag, då ett fjerdedels sekel ligger bakom ss, och efter do stora händelser, som under lenna tid skakat den sociala ordningen i suropa, är vår erfarenhet fullständig, och vi veka icke att förnya våra år 1939 framställla frågor, öfvertygade att svaren icke knnna