Aftonbladet – 19 september 1860, sida 3

Borgareståndet. Först föredrogs och godkändes utan diskussion lag utskottets utlåtande n:r 48, i anledning af gjord: anmärkningar samt skiljaktiga beslut inom riksstån den i fråga om konkurslagen. Derefter förekom sammansatta bevillnings-, lag samt ekonomiutskottets utiåtande n:r 17, angåend skiljaktiga beslut inom riksstånden med hänseende till betänkandet n:r 11, rörande vilkoren för försälj ning af bränvin och andra brända eler destilleradt I spirituösa drycker. Vid 24, hvari utskottet inbjuder adeln att fören: sig i presteoch borgareståndets beslut, rörande del Tning af de för minuthandel med och utskänkning a bränvin inflytande afgifter, beslöts på framställning af hr Widell, att utskottets framställning med ogil lande skulle läggas till handlingarne på den grund att denna fråga genom två stånds sammanstämmande beslut borde anses förfallit. Vid S 34, inbjudande borgareståndet att instärms i utskottets förslag om följande deristadgadd be stämmelser: 1:o om byte af bränvin mot bränvinsamt andra varor, äfvensom utlåning; 2:0 om gemensamma köp deraf, och 3:o om huru det skall anses, då någon person, med vetskap om sådana köp, försäljer bränvin, uppstod en längre och liflig debatt. Borgareståndet har förut återremitterat denna paragraf med dervid gjorda anmärkningar. För afslag å paragrafen yttrade sig hrr Widell, Lovån och Wallenberg, hufvudsakligen på den grund, att detta kunde anses såsom ett nog inqvisitoriskt och onyttigt reglementerande, som endast skulle motverka det ändamål man åsyftade. För bifall deremot talade hrr Dahm, Rydin, Boman, Ekholm, Berger, Lindstedt (hvilken önskade någon förändring), Rudling och Staaff. Hr Björck önskade att man skulle bifalla det 1:sta momentet, men afslå de 2:ne andra, hvaremot hr Grenander yrkade afslag å 1:sta, men bifall till de 2:ne öfriga. Sedan diskussionen förklarats slutad, voterades om hvarje moment gärskildt, som utföll så, att 1:sta mom. bifölls med 26 röster mot 23, hvaremot det 2:dra förkastades med 26 röster mot 21, samt det 3:dje med 35 mot 10. I öfrigt godkändes betänkandet. ; Lagutskottets betänkande n:r 51, hemställande, det rikets ständer måtte antaga det i utskottets betänkande n:r 35 framlagda förslag till förordning iom underpant; utan annan förändring än den iingressen föreslagna uteslutningen af orden: förlagslån och, bifölls. efter votering med 30 röster mot 14: Hrr Wallenberg, Lovån och Björck yrkade afslag, ftels emedan denna utsträckning af förlagsrätten för det närvarande saknade ällmänhbetens och isynnerhet: de i frågan bevandrades sympatier, dels alla aftal om förlagsrätt skulle blifva vanskligare än förut, då förmynderskap ginge före förlagen o. s. v. Principen vore väl riktig, men dess antagande för närvarande innebure större olägenheter än de nu gällande dösöreköpen. För bifall deremot yttrade sig hrr Staaff, Kistner, Hierta, Lallerstedt och Rydin, som ansågo att rättigheten till förlag icke borde vara något privilegium endast för bergsbrukets idkare, utan börde utsträckas till alla andra näringsidkare, synnerligast jordbrukaren, som hade så stor fördel af att få skaffa sig penningar på sina realsäkerheter samt icke behöfva anlita andra utvägar för erhållande af nödiga medel för drifvande af sin handtering. Hufvudsaken, förmenade hr Lallerstedt, vore insigter, duglighet och skicklighet i sitt yrke, hvilket vore mera värdt än kapitaler, och der sådana egenskaper funnes, vore det orätt förmena en hvar, som egde någon realsäkerhet, att derpå skaffa sig penningar. Härefter förekom ekonomiutskottets betänkande om en deputations afsändande för att öfvervara aftäckningen af Wasamonumentet. Utskottet hade förklarat sig med denna fråga icke kunna taga någon befattning. Betänkandet begärdes på bordet, oaktadt flera ledamöters lifliga protester mot den behandling, som denna fråga rönt. Bondeståndet. Lagutskottets utlåtande n:r 48, om konkurslagen, godkändes utan diskussion. Derefter förekom frågan om kommunallagstiftningen. Sedan föredragningssättet blifvit bestämdt afdelningsvis, och Jonas Anderssoni några ord uppmanat ståndet att icke sönderstycka förslaget, utan godkänna det sådant det af utskottet var framlagdt, helst man sedan kunde få de brister afhjelpta, som möjligen vid den praktiska tillämpningen kunde upptäckas, reste sig nästan hela ståndet och instämde med Jonas Andersson. Några ledamöter af ståndet ville likväl låta höra sina tankar och uppträdde derföre, alla förordande förslaget i de 6 första paragraferna af författningen om kommunalstyrelse på landet. Då Jöns Persson, som äfven förklarade sig för förslaget, framställde den önskan, att man icke måtte hålla långa tal, så instämde äfven häruti största delen af ståndet, hvarefter de 6 första paragraferna, utan att någon anmärkning emot dem blifvit gjord, enhälligt antogos. Allt det öfriga af alla fyra författningsförslagen blef sedan enhälligt bifallet, utan någon annan anmärkning än en af Nils Larsson, som ville att jordegares rösträtt skulle liksom alla andras så inskränkas, att ingen kunde hafva större röstebelopp in en tjugondedel af hela kommunens, i hvilken mening han understöddes af Svensån, Nils Pettersson och Måns Månssoa, utan att likväl deras framställningar föranledde någon rubbning i utskottets förslag. Derefter beslöts på framställning af Uhr och Johannes Andersson från Elfsborgs län att inbjudning skulle aflåtas till medstånden att förena sig om samna beslut. Till slut företogos lagoch ekonomiutskottets betänkande n:o 29, som återremitterades, stats. lagoch ;konomiutskottets betänkande n:o 30, som bifölls, amt bevillniogslagoch ekonomiutskottets betänande n:o 17, vid hvilket ståndet afslog inbjudninarne och vidblef sina förra beslut. Till Redaktionen af Aftonbladet. Ehuru jag nogsamt inser svårigheten för respekive referenter att fullständigt och korrekt uppfatta iksdagsdebatterna inom fyra särskilda kamrar — varföre jag också ytterst sällan begagnat mig af vin rätt till reklamation — kan jag likvälicke med