Aftonbladet – 19 september 1860, sida 2

Och med en artig värds lugna ton sade han, vänd till de andra: Beha.ga herrarne att gå in i salen.n Herr Javervals och studentens invändningar tystades i ögonblicket af några korta ord från DEpernotz sida. : Här behöfs hvarken argumenter eller förklaringai, sade han, duellen går på lif och död, och vi kunna lika så väl spela vårt parti här som i ekogren.o Undertiden hade Sordeuil sjelf flyttat undan de möbler som möjligen kunde stå i vägen. Då salen blifvit rymlig och urröjd, som det gällt e.3 bal, bjöd han artigt sin fiende att stiga in.: 3 Begge ko stade af sig rockar och västar och fattade sina. värjor. Georg valde sin broders. Sekundante rna ställde sig visliga vid salens båda dörrar. emedan denna improviserade valplats var al It för trång för att vara utan fara äfven för d em. Striden var kort, men förfärlig; vid let tredje ntfallet träffades DEpernotz, trots sin stora skicklighet, af en stöt som gick honom tvärt genom lifvet och kastade honom ti!l g ohvet. Vid det buller kroppen gjorde, då den föll, lemnade kirurgen Leopolds bufvudgäld och skyndade ditin. Sedan ban undersökt såret och följt klingans, blodiga väg med. ssonden, såg han menande på sekundanterua. Då den sårade märkte den lätta rynkningen jå läkarens panna rom beledsagade denna bliel, reste ban sig med yttersta ansträngning up P På armbågen Dödligt sårad, el !er hur? frågade ban med temligen lugn röst; ,stöten har gått genom lungorna, och inom ex qvart är jag qväfd; jag hoppas att studenten kommer lyckligare från affären än jag. Nej, nej, käraste vän, tade den godmodige banka sig ner för att hålla honom UPPE, ni dör icke, snyf:ren i det han böjde under det