I våld till dess,, utbrast DEpernotz ursinnig. I morgon förmiddag klockan nio bakom la Mioette; efter ni så ifrigt längtar efter aga, så skall jag då ändtligen ge er den, eburu jag icke känner någon inre kallelse att agera oustos. Leopold tog sin hatt och satte den helt gravitetiskt på sig. s i Således i morgon, sade han, och kom ihåg att.en af oss stannar på platsen. Sedan han afslutat det; angenäma samtalet med denna teaterfrag, böjde han nästan omärkligt hufvudet till afsked och gick ut ur salen med samma min och hållning som David i : måtte haft, då han manade ut Goliath. Mon dieu! hvilket originall sade DEpernotz för sig sjelf, då han ändtligen fått ro. Jag finner honom för min hustrus fötter, och derföre vill han sticka ihjöl migl... Till den grad dugtig bar jag aldrig varit. Den der ljusa duellen kommer att göra mig till en visa för hela Paris, hvilket slut den än må få. Segrar jag, som troligt är, så blir jag ansedd -som barnamördare; blir jag deremot besegrad ...... det skulle, på min ära, vara höjden af löjlighet! ... Sannerligen gåfve jag icke min bästa ridhäst, med uppräckta händer, om pojk bytingen bara vore tio år äldre.x Jag skall duellera för din skull, Clemencel tänkte å sin sida den unge studenten, som steg öfver sin tröskel i ett tillstånd af den högsta exaltation. .Dödar jag denne man, så har jag räddat din heder; dödar han mig, så skänker du mig nog en tår. I hvilket fall som helst har jag uppfyllt min pligt. När man gör det man bör, må det gå som det vill. (Forts. följer.)