;enom mångfaldigande af sina förbindelsemedel civijt isera de barbariska nationerna; måtte hon fastare; illknyta banden mellan de civiliserade nationerna; , nåtte hon förmå Europas folk att på detta hafs vontiska stränder räcka hvarandra handen och i dess völjors djup dränka fordna tiders afund! Med ettil rd, måtte Marseille städse visa sig sådant jag serjf let för mig, dv. s. på höjden af sin bestämmelse, I f ch en af miva, varmaste önskningar skall vara, upp ylld.. Jag föreslår en skål förcstaden Marseille. Monitören: för ;den 13-dennes bekräftar, att ranska garnisonen i Rom förstärkess Det j2:dra linieregementet ländsteg i Civita Vecchia len 6 och 7 dennes, och det 7:de linieregenentet skulle. den 15 dennesinskeppa sig med ett batteri artilleri. General Ridouel har fåt pefälet öfver den af .dessa båda regementen vildade divisionen. General Goyon. har fått oefallning att återvända till sin post. Kejsaren har sgillat. .ett ;af.. krigsministeren framstäldt förslag, att en-stor national-skyttefest årligen skall hållas på Napoleonsdagen; den 15 Augusti. I år kommer den att undan tagsvis försiggå från den 30 Sept. till den 9 Oktober. Patrie försäkrar, att det nu är bestämdt afojordt att kejsarne af Ryssland och Österrike samt prinsen-regenten af Preussen skola mötas i Warschau i Oktober. ENGLAND. Vid Shoeburyness i Essex vid Themsens mynning har en skans i form af en parallelogram blifvit anlagd, hvilken behberrskar inloppet till Themsen och tillika skall begagnas för experimenter med skjutvapen af olika slag. Den höjer sig så obetydligt öfver mar-, ken, att den knappt kan ; upptäckas på afstånd, men är ovanligt starkt anlagd. Granitmurarne äro 8 fot tjocka och dessutom öfverklädda med 10 tum tjockts nidesjern. Om denna skans befinnes ändamålsenlig, komma dylika att anläggas vid Portsmouth, Chatham m. fl..ställen. Drottning Victoria skall. den 22 dennes-gå ombord i Gravesend, för att begifva sig till Antwerpen. Derifrån afreser bon genäst öfver Frankfurt till Coburg, der hon stannar 10 till 14 dagar, och: hvarest prinsen och prinsessan Fredrik Wilhelm jemte den lille: prinsen äro henne till mötes, På återvägen ämnar hon aflägga ett besök spå ett par ..dagar hos prinsen-regenten på Stolzenfels samt lika länge hos konungen af Belgien i Brissel. TYSKLAND. Hannover. Konungen skall i dessa dagar besöka staden Verden, och de servila vilja fördenskull föranstalta en illumination, oaktadt konungen är blind ochsåledes ej kan ha något nöje deraf. En lista har satts i omlopp, och på denna skola både de som vilja illuminera och: de. som icke vilja det teckna sig, så att vederbörande må hafva svart på hvitt uppå hvem som är en lojal undersåte eller hvem som är fiende till tronen, religionen och samhället. Det finns flera sådana listor i hufvudstaden, hvilka omsorgsfullt förvaras afregeringen, så att den må kunna hafva reda på tänkesättet hos personer, som erbjuda sig att göra någon leverans, som. söka befordran eller som sträfva efter någon annan förmån. Hvar och en i Hannover, som gjort sig skyldig till den allra obetydligaste politiska demonstration. blir derföre utesluten från hvad som helst för en anställning i statens tjerst samt från leveranser till hofvet och staten. ÖSTERRIKE. Förstärkta riksrådet -har haft ett par sanamankomster för att pröfva budgetförslaget. Riksrådets komite bade i allmänhet antagit regeringens förslag. Riksrådet in pleno gjorde sammalunda. Det erkände att regeringen hade gjort mycket betydande besparingar. Åtskilliga ledamöter anföllo likväl regeringen ganska skarpt för åtskilliga synder. Först att den med statsanslag gynnar de katolska församlingarne framför de protestantiska och för konkordatets intolerans. Vidare -för att polisen kostar för mycket; den skulle ej behöfva vara så stark, om man ginge allmänna opinionen till mötes med reformer. Vidare för den alltför stora pensionsstaten inom armån. Slutligen för det tvång, hvari regeringen håller tidningspressen. Ministrarne svarade med ursäkter och försäkringar om bättring och om reformer. . Konseljpresidenten : förklarade .uttryckligt att ministåren icke hölle fast vid det gamla systemet och att den tvärtom. vill beträda alldeles nya vägar. Riksrådet beslöt .formligt att uttala, en önskan om revision af konkordatet och om upprätthållande af de icke-katolska undersåtarnes rättigheter. ITALIEN. Thouvenels protestnot mot sardinska truppers inryckande uti Kyrkostaten hade anländt för sent! till lurin, Trupperna hade redan gått öfver gränsen, då densamma ankom. . Lamoriciere hade sammandragit 8000 man i staden Ancona, hvars befolkning skall vara öfvervägande unionistiskt sinnad. En sardinsk kår af 45,000 man beredde sig tillatt belägra denna plats, som är temligen väl befästad. Anconas citadell, som nu är af stor strategisk vigt, ligger på berget Artagno, som höjer. sig 316 fot öfver hafvet, Staden sjelf ligger på bergsluttningon, sträcker sig ända ned till hafsstranden och är omgifven af kullar, bland hvilka Montagnuelo och Monte Guasco (dei Cappucini) äro de högsta. Östra sidan af sistnämnde. berg betäckes utaf en del ef staden, som i armbågsform (deraf namnet-Ancona härleder sig) sträcker sig till hamnen. År 1859 anlade österrikarne här väldiga fästningsbyggnader, hvilka de vid sitt aftågande öfverlemnade åt påfven, jemte en storartad krigsmateriel: Sedandess hade Lamoricidre mycket förbättrat och utvidgat dessa befästningsverk. Cibeta sv abellaetrr ert ARR Sant adden MAA FÖ PRE VV TE ANNE: SRQSDR POESGN VA po eg BRORS. rs BAG Sn vt