——-—-—N— ——————————Dep— —— —— —— — —— .—.-cZ — Z z — Ae ———— vudet markera takten falskt, så hoppade och dansade dessa fatala plymer framför mina olyckliga ögon hela qvällen, så att jag, som mot min vilja mäste Petrakts eländet, ådrog mig en hufvudvärk, som räcker ännu. Ännu värre: fru Javerval håller på att blilärd; hor kommer snart att lägga sig till strumpor af samma färg som hatten... Frågade hon icke mig i går om jag tyckte om Klopstock? Klopstock! ... Hur fan tycker ni att man kan stå ut med dylikt? ... Slutligen gör det mig ondt om stackars Javerval; Jag kan längesen hans juvelskrin utantill; i korthet: jag står i:ke ut med detta längre. Nå väl, i morgse, sedan jag en lång stund mediterat öfver detta kapitel, hade jag fattat den heroiska föresatsen att, som en ångerfull äkta man egnar och anstår, kasta mig in i det husliga lifvets favin: Vid mina första fraser rörande bot och bättring möttes jag af ett iskallt ansigte öch några hånfullt fördömande ord, som tycktes förestafvade af oförsonlig vrede. Min salig svärmor var en infödd korsikanska, och jag är rädd att hennes dotter har ärft hennes stolta, hämndgiriga sinne.n Skulle ni kunna tro att frå ÅEpernotz, för att hämna sig på er otrohet, kunde ...n sClemence är dygden personifierad! ... Men alla qvinnor börja med att vara dygdiga. Hvad vill ni jag skall säga er?... Jag fruktar för något, jag vet icke hur. Gud förlåte mig! Jag tror att jag börjar bli svartsjuk. Hvad tärvkar ni på! Ni, med edra liberala åsigter, er lättvindiga filosofit aJa skratta ni mans, som är ungkarl! Jag säger er att Orosmans dunster stisa mig åt hufvudet. Och vill ni veta hvem som är min Nerestan?... Ingen annan än den der unge spolingen, som ni i går qväll stötte på ho: su dArgenest.n 5 Trelan, sade Georg balfhögt.