Aftonbladet – 15 september 1860, sida 1

STOCKHOLM den 15 Sept(. Rör ej Rom voro de ominösa slutord, som kejsar Napoleon yttrade till sardinske mivistern Farini vid audiensen i Chambery. Sar: dinien må på egen risk inlåta sig i de rörelser, som nu pågå i södra Italien, men hvad det gör, må det akta sig att röra vid Rom. Denna vink var tydlig nog, och de sardinska statsmännen hade säkerligen heller irgen benägenhet att förbise den, så vidt den afsåg de af franska trupper ockuperade delarne af påfvens besittningar, d. v. s. staden Rom öch de närmast derintill belägna delegätionerna. Helt annat var deremot förhållandet med den. vida, större del af. Kyrkostaten, !-soöi ligger öster om Tibern ock:Apenninerna, Markerna och Umbrien. Dessa landsdelar: der ingen enda fransk-soldat fanns, hade vid flera, tillfällen. tillkännagifvit sinönskan!ätt liksom Romagna bli införlifvade med. Satdinien, och.endast det: militärförtryck,som utöfvades af. Lamoriciere och: hans utländska legoknektar, hade hindrat demsatt bryta ut i öppen revolt. Garibaldis. annalkande . blef dock signalen äfven för dem att våga någonting för sin fribet, och resningar skedde i flera af de närmast Romagna belägna städerna, på samma gång Sardiniens hjelp atiropades mot de österrikiska knektarne, som, följande sin generals uppmaning,. plundrade och massakrerade: der invånarne voro försvaga att-göra motstånd. Sardiniens. ställning tillät. det ej att tveka under:sådana -förhålanden, öm det: ej ville se sitt inflytande på gången af händelserna i Italien och deras frukter helt och hållet ryckas sig ur händerna. Victor Emanuel har sått sig sjelf. i spetsen för en armestyrka, som ryckt. in öfver -Kyrkostatens. gräns, och. en sammandrabbning. mellan. honom och: Lamoriciere är således stundligen att vänta: Denna raska beslutsamhet hosen furste, som han. börjat anse som en lydig vasall, tyckes dock ej ha fallit sjellherrskaren i smaken, Och när. man. erinrar sig, huru. han, under. de sednare åren. blifvit alltmera vanatt.se Europas statsmän. böja sig för en rynkningaf hans ögonbryn, är det också lätt att föreställa sig med hvilken inre knappt återhållen otålighet han måste ha följt det sednaste dramat iltalien, hvars trådar helt och hållet: undsluppit honom. Det ser derföre nästan ut som den i värt de MR omnämnda: demonstrationen med franska sändebudets återkallande från Tarin haft sitt ursprung i ett anfall af misshumör deröfver att skyddslingen, trots varningen, tagit. ett så sjelfständigt initiativ, Jemför man dock den franske kejsarens hbandlingssätt vid detta tillfälle med hans sätt att gå till väga under en tidigare period: af den italienska frågans behandling,och erinrar man sig framför allt att han ej är den man som handlar under inflytandet af ögonblickets intryck, synes den förmodan ej osannolik, att hah. äfven här — spelar en roll, Samma hotelser till Sardinien aflätos och samma iskyla visades det när frågan om hertigdömenas och Romagnas annexation var å bane, men det visade sig till slut, att alltsammåns skedde i öfverensstämmelse med en mellan Frankrike och Piemont på förhand träffad öfverenskommelse. Enligt denna förmodan skulle nu scm då de kalla minerna endast afse att förvilla diplomatien, men det goda förståndet i sjelfva verket alltjemt fortfara. Lemnande derhän riktigheten af den era eller den andra åsigten, torde man dock kunna anse för visst, att Louis Napoleon lika ogerra ser Piemonts förstoring som han sjelf ät bestämd att hvarken sjelf intervenera eller tillåta Österrike att göra det, så länge sjelfva Rom ej hotas, I detta fall skulle hans varningsord säkerligen ej förbli en tom bhotelse. Den del af Kyrkostaten utom staden Rom, der de franska vapnen skola upprätthålla påtvens myndighet, utgöres af det s. k. Comarca di Roma, närmaste trakten omkring Rom, samt delegationerna Viterbo och Civita Vecchia. Lyckas ej Lamoriciere att rädda återstoden af påfvens nuvarande besittningar, blir Kyrkostaten ett af de minsta land i Europa. Medan den före det sista italienska kriget utgjorde en stat på omkring 800 qvadratmil med inemot 3,000,000 invånare, blir den genom den förestående operationen reducerad till ounkring 150 qvadratmil med 450,000 invånånare, och om det lyckas italienarne att samla alla de andra länderna under Victor Emanuels spira, skall ett så litet rike snart förlora allt spår af sjelfständighet. Den underrättelse dagens telegram medför, att general Cialdini i närheten af Ancona sprängt en af Lamoricieres kårer, antyder äfven att den stund numera ej är aflägsen, då norra och södra Italien genom den nyvunna delen af det gamla påfliga territoriet skola räcka hvarandra handen. Konung Franz bar nu verkligen afrest till Sevilla, der hans frände, drottning Isabella, låtit åt honom iordningställa det gamla mohriska slottet till bostad. Det testamente, han vid afresan efterlemnade, var honom och den slägt han tillhörde fullt värdigt. Han skall nemligen gifvit order att hans förra bufvudstad skulle bombarderas och det kungliga slottet uppbrännas. Det var den sista yttringen af en vanmäktig despots vrede. Någon föredragning af kommunalfrågan har ej egt rum i dagens plena, utan har betänkandet derom blifvit i de stånd, der det stod på föredragningslistan, uppskjutet. 723 Jemte en mäng I betänkanden angående frå