Aftonbladet – 14 september 1860, sida 3

po RA AS om ÅRA AVE SIVU UU stod; bredvid..den, -vid hvilken vittnet häcklade;zocho gick: sjelf omedändrfachampristen j andra sidan af-en i källaren liggande Thamphög..: Kort derpå inställde sig repslåil garegesällen, Duvander, för att häckla den af I Sjögren inburna;hampristen.:å den häcklingspall, som stod: bredvid-den; å hvilken vitt-; net häckladej och vittnet flyttade sig dervid Jtill den sidan af källaren, der Sjögren placerat sig. Den häcklingspall, Duvander skulle begagna, stod på ungefär en,famns afstånd från en i källaren, kronanstillhörig, hamphög, och repslagaremästaren Möberg stod vidi Duvandersirankpmst bredvid wittnets-häckla, I men svittnet iakttog ickesattirepslagarermästaren Moberg, före eller efter det Duvander infunnit sig, fattade uti någon hamprist. Vidi lomvittnade. tillfället såg vittnet icke grossIIhandlaren Palander i. häcklingskällaren; men I repslagaregesällen.C: G:; Olsson. var tillstädes, likasom vittnet ville minnas att afhörda vittnet Råberg då hade arbete i Källaren: Den II bäcklingspall, vid bvilken gesällen Sjögren! d häcklade, stod så, att denne icke kunde se till -den. plats. hyarest.gesällen Duvander häcklade. Vid spinningen af -de garn, söm användes till de första af de garnprof; som den 19 Juni verkställdes, biträdde vittnet sålunda; att vittnet drog. hjulet. 4:o. . F. Olsson: att vittnet, som såväl den 118: sony den 19 sistlidne Juni varande: sysselsatt vid repslagarebanan och således ej var med vid besigtning af ifrågavarande hämpa, ville minnas att garnet för det andra af de garnprof, hvilka den 19 Juni anställdes, blef spunnet kl.: mellan 10 och 11 f. m. Upplästaj erkändes berättelserna af vittnena. Tilltalade Moberg förnekade fortfarande att hafva utbytt hamprister. Vid sista rättegångstillfället såsom vittne afhörde båtsmannen af 5:te Blekings kompani n:r 228 Råberg var på kallelse tillstädes, erinrades om fortfarande förbindelsen af aflagda vittneseden, samt tillade förra berättelsen, hvilken han efter uppläsandet vidhöll, att grosshandlaren A. Palander icke stod långt ifrån Moberg, då denne höll hampbundtarne på sätt vittnet omtalat; att han icke kunde påminna sig om Sjöberg eller Duvander burit in hampbundtarne i häcklingskällaren, utan endast erinrade sig att han sett Duvander hafva tag i hampbundten, samt att vittnet icke .kunde bestämdt. intyga, huruvida vittnet Tausi vid omvittnade tillfället varit närvarande, enär Tausi var för vittnet obekant. Uppläst och erkändt. Vittnet Tausi vidHöll att: Sjögren och icke Duvander i häcklingskällaren inburit de för 3:dje garnprofvet afsedda hamprister. Afhörde hampspinnaregesällerna påstodo alla att de ordentligt verkställt hampprofven, men Sundberg, G. Sjögren och Johnsson yttrade att ifrågavarande hampa förefallit dem vara sämre än den, som förut till leverans erbjudits, enär. densamma var mycket blandad med blånor. Äfven A. Sjögren och C. Sjögren ansågo ifrågavarande hampa vara sämre än den hvilken föregående år blifvit levererad, och A. Olsson förmälde att hampan synts innehålla mycket Bblånor, hvilket gifvit. anledning till kapten Adlersparres vid besigtningens : början fällda yttrande, att besigtningen borde med noggrannhet verkställas. Aktor hemställde om 14 dagars uppskof, med anhållan att krigsrätten, för utredning huruvida K. M:t och kronan vid ifrågavarande leverans tillskyndats förlust, måtte hos befälhafvaron hr amiralen begära ny besigtning af ifrågavarande hampparti, dervid ojäfvig magistratsperson på befälhafvande amiralnns begäran borde utses att vara närvarande, hvarjemte hos befälbhafvande amiralen borde anhållas att besigtningsmännen erhölle föreskrift att derest någon del af den emottagna hampan skulle anses kassabel, bestämma huru. mycket den sålunda kasserade varan. kunde. anses mindre värd än den, som möjligen befunnes öfverensstämmande med det angående varan upprättade kontrakt eller enligt samma kontrakt bordf levereras. På framställd fråga uppgaf tilltalade Moberg att han icke ombesörjt författandet af den-skrift, han vid sista rättegångstillfället inlemnat; men han förnekade fortfarande stt han utbytt hamprister; förklarande Moberg ou satt han först på den i häcklingskällaren befintliga gamla förrådshögen uppkastat en hampbundt, som han ansett hafva från samma hög nedfallit, samt derefter från förrådsbögen nedtagit en annan bundt, för att jemföra om den till besigtning framställda haripan hade samma längd som den hampa. hvilken förut fanns i förrådet. Detta skedde endast af nyfikenhet och med anledning derat att ifrågavarande bampa syntes vara kortare. hvilket äfven vid jemförelsen bekräftades. Redan förut hade banmästaren Moberg gjort br equipagemästaren uppmärksam derå att hampan syntes ovanligt mycket blandaa med blånor. Repslagaremästaren Moberg, som begärds lel af krigsrättens protokoll i målet, yrkade att. varda ur häktet dösgifven samt att, näst: ånga målet vid: krigsrätten förekommer, få egagna biträde i rättegången, bvilka yrkanen af aktor bostredos. Premierlöjtnanten Andersson inlemnade frå u böortreste käpten Allorsparre en skrift af unebåll att ban den 19 Juni nedgick till epslagarebanan och öfvervar det 8:dje garnprofvet kl: vid 10-tiden eller så och ej kl. 3 på morgonen, som han förut yttrat, Aktors anhållan. om. den förenämnde skrif-elsens aflåtande till befälhafvande amiralen ojäfvig magistratspersons närvaro vid t föreskrifter i afseende på nya besigt sen bifölls, hvarefter målet åter skall i n tid efter vederbörandes kungörande förekomma. Mobergs yrkande om lösgifning ur häktet afslogs, och å hans begäran om och begagnande af rättegångsbiträde fästes ej afseende. H nn anermee — Omkring 20 af de å Låntholmen förvarade