Aftonbladet – 14 september 1860, sida 1

HÄMNDE NN?) NOVELL. Fritt efter Charles de Bernard. Högst belåten med sin flytande svada och stålsättande sig med den tanken att arbetaren är sin lön värd, tog vår unge salongsdebutant mod till sig och flyttade en stol närmare fru d pernotz; men innan han fick tid att slå sig 1 ro, sade den otacksamma kort och befallande: Tack för ert besvär, herr Trelan, men jag vill icke missbruka er beskedlighet längre; det finns andra som ha rätt till er artighet. Man rangerar sig just nu i danssalongen; och ni ser ju att fröken Daligny sitter. Men min Gud, hon är ju puckelryggigl Åh, det syns knappt. Dessutc hvad Yore er förtjenst om hon såg bra ut? — en kavaljer måste uppoffra sig. Leopold slungade en vild blick på sin blifvande maka i fransäsen, men han vågade icke riskera en ny invänning, ty ban dvaldes ännu i detta oskyldi a stadium då man tror att passiv lydnad är rätta sättet att göra lycka hos! könet. Pier några ögonblick såg man den förbittrade studenten och den råd af glädje strålande flickan blanda sig med de dansande, Sedan hon blifvit af med sin unge tillbed; 4 len unga frun sitt öga skarpt på liga spegeln öch blickade sedan 2 :bjuderde på den tomma ländstolen bredvid henne, Georg begrep och lydde straxt; han gick helt makligt genom salen, vexlande ett per ord här, en handtryckning der med flera personer ech slutade med att befinna sig på sin gamla cicisbes plats, utan att någon anat att han hade detta mål i sigte. Hvad fattas er i afton? halfbviskade den qvinpan med darrande stämma, ni ser ter, så nedtryckt u. icke barnlyst?, svarade han moA B. no 210 och 211.