Aftonbladet – 12 september 1860, sida 1

varit utan fläck. I trettiofem års tid ser man honom upppträda i sitt lands politiska scener. I trettiofem års tid ser man honom alltid skynda att fatta svärdet, i sumnia ögonblick ropet: Krig mot ntländvingen!, skallar. Då revolutionen mot Spanien uttröt, uppoffrade han sin förmögenhet; ty det var ett behof för honom att gifva; ban var ej blott gimild, han var slösaktig. På samma sått som Rivera varslö ande mot Mmenniskorna, på samma sätt hade Gud varit det mot honom. Han var en ädel riddare, i betydelsen if det spanska ordet cabaliero, som inpefattar på samma gång krigare och gentleman; hyn var mörk, växten reslig, -bl cken genomträngande; han talade med behag och turyckte deu, han samtalade med, i en trollkrets geno:a en ätbörd, som var honom egen; han var också den mest populäre man i staten Orentale; men på samma gång måste man imedgifva, aut olkirig någon administrator bragt folkets peunivgea edel i större oreda. Han hade förstört sw enskilda förmögenbit, han förstörde statens finanser, ej. för att förskaffa. sig sjelf ny rikedom, utan derföre att han såsom offentlig man bibehöll privatnännens hela furstliga slösaktighet. Men. vid den tidpu kt, der vi: nn befinna 088, hade detta penningeobestånd äntnn ej lärt känna at sig. Rivera började sitt presidertskap, och hans presidentskap var owgifvet af landets utmärktarte män: Obez, Herrera, Vasquez, Alvares, Ellauti, Luiz Eduardo Perez voro i sjelfva verket de, som ledde haus styrelse, om de också ej voro hans m VIStrar i och med dessa män vär allt, som betteirat teg, frihet och lycka, detta vackra land försäkradt. Oöcz, den främste bland Riveras vänner, var en man af forntida karakter; hans patebtism, hans storsinthet, hans lysande telanger, hans djupa kunskaper ställa honom biend Amerikas store män. På det att ingenting skulle fattas i hans popularitet. dog hen i landsflykt säsom ett af de första o5---ten Orientale fi?